Den senaste tiden har det kommit ett antal rapporter om samhällsentreprenörskap, sociala innovationer och sociala företag i Sverige. Bland annat finns en kartläggning av sociala företag i Europa med tillhörande landrapporter och en innovations- och forskningsagenda som benar ut ekosystemet för sociala innovationer i Sverige.

Senast ut i raden är en studie från EFESEIIS med titeln Social Enterprise, Social Innovation and Social Entrepreneurship in Sweden: A National Report. EFESEIIS är ett forskningsprojekt inom EU:s sjunde ramprogram för utveckling inom forskning och teknik och syftar till att stötta medlemsländer i att förstå hur samhällsentreprenörskap uppstår, utvecklas och kan bidra till att lösa samhälleliga utmaningar på ett hållbart sätt.

Tre centrala saker som tas upp i studien är den mångfald av begrepp och olika definitioner som används i Sverige när vi pratar om samhällsentreprenörskap, den historiska kopplingen till den ”Svenska modellen” och att vårt fokus hittills till mångt och mycket legat på sociala arbetsintegrerande företag (WISE).

Precis som tidigare nämnda kartläggning visar denna rapport på utmaningarna kring avsaknaden av en gemensam definition av samhällsentreprenörskap i Sverige. Detta är ett ständigt samtalsämne och studien lyfter fram två spår i dessa diskussioner när det handlar om att bygga ett ekosystem för samhällsentreprenörer. Dels de som menar att det behövs en definition för att föra området framåt dels, de som menar att en definition skulle begränsa området. Man hittar båda ståndpunkterna inom akademin och olika stödfunktioner för samhällsentreprenörer.

Studien visar dock att det i Sverige finns ett begynnande ekosystem för samhällsentreprenörer men att många insatser från myndigheter främst rört WISE. Den statistik som finns rör just WISE och enligt den finns det ca 300 sociala företag i Sverige.

En av de mest intressanta delarna i rapporten är författarnas historiska genomgång där de sätter den växande trenden med samhällsentreprenörskap i ett historiskt perspektiv och hur det hänger ihop med välfärdsstaten i Sverige. Ett försvagat välfärdssystem i Sverige sägs ofta vara en av möjligheterna för samhällsentreprenörer men också det område som kräver sociala innovationer för att kunna fungera i framtiden. Rapporten visar hur utveckling tills idag gått genom en ökad valfrihet inom välfärden, betydelsen av kooperativens framväxt inom exempelvis förskoleverksamhet under 1970-talet samt vår starka folkrörelsetradition. Dessutom framgår att vi ända sedan 80-talet haft starkt fokus på arbetsintegrerande företag, vilket skulle kunna förklara varför de ofta uppmärksammas, då de hunnit växa sig starka jämfört med nyare initiativ.

EFESEIIS har släppt likadana rapporter för ett antal andra länder som exempelvis Tyskland, Italien och Brasilien.