Vad skiljer social innovation i Norden från övriga världen? Nordiska rådet kartlägger utvecklingen i en ny rapport.

Ur ett internationellt perspektiv är Nordens arbete med social innovation av stort intresse. Inte minst för att vi har en lång historia av framgångsrik samhällsinnovation och samhällsbyggande.

Nordiska rådet har nyligen publicerat en kartläggning där man gått igenom insatser för social innovation och socialt entreprenörskap i Norden.

MSI har varit en av två svenska representanter i arbetsgruppen som har haft som uppdrag att definiera terminologi och ämne för arbetet och identifiera på vilket sätt Nordiska rådets arbete kan ge ”added value” till det som redan sker i varje land samt kartlägga insatser i de olika länderna.

Rapporten är uppbyggd i tre delar, del 1 behandlar bakgrunden och begreppet. Del 2 presenterar nordiska perspektiv på begreppen social innovation (SI) och socialt entreprenörskap (SE) och del 3 presenterar resultat från kartläggningen.

Ingen av de nordiska länderna har ett register för aktörer inom SI och SE så arbetsgruppen har utarbetat listor utifrån sin erfarenhet inom området. Frågorna skickades ut i maj-juni 2014 till 193 respondenter och man fick in 131 svar.

I Danmark, Sverige och Norge är mycket av arbetet med SI direkt riktat till grupper som av olika skäl befinner sig i ett utanförskap. I Danmark och Sverige är det ofta i formen WISE, work integrated social enterprise (arbetsintegrerande sociala företag).

Respondenterna svarade på hinder som är i vägen för utvecklingen av området, och det är numera välkända utmaningar som läggs fram: tillgång till finansiering, föråldrat regelverk, bristande kunskap från omvärlden och kulturen och organisation i det offentliga som motsätter sig social innovation.

En av de mer spännande delarna av rapporten är resonemangen kring SI och SE i relation till den nordiska välfärdsmodellen. Man slår fast att socialt entreprenörskap och social innovation uppstår i gränslandet mellan samhällssektorerna och orsaken är de senaste årens stora förändringar inom och mellan varje sektor. Två trender; privatisering av välfärd samt experimentering med nya former för kollektivt ansvar är två starka samhällstrender som påverkat framväxten av SI och SE i Norden.

Man ger exemplet att den offentliga sektor idag är mer decentraliserad och nätverksorienterad vilket lett till nya samarbeten. Ur detta har t ex flertalet innovativa och entreprenöriella initiativ avknoppats. Just detta visar att den innovativa nordiska välfärdsstaten har en stor del i utvecklingen av SI och SE i Norden. SI och SE är inte bara en uppgift för marknads- eller ideella krafter. Samtidigt poängterar forskarna i rapporten (Lars Hulgård och Linda Lundgaard Andersen) att en stor och stark offentlig sektor också kan ha en hämmande effekt, och uppger England och Italien som länder där SI och SE växer ännu starkare.

För att vidare utveckla kunskapen kring hur SI och SE i Norden utvecklas föreslår rapporten bland annat:

• En gemensam nordisk satsning på att etablera begrepp och definitioner som används i Norden.
• En gemensam nordisk konferens
• En kartläggning av pågående forskning och utbildning
• Ett gemensamt nordiskt forskningsprogram
• Ett nordiskt center för kunskapsutveckling och kunskapsspridning