Onsdag 23 september var det dags för höstens första seminarium i serien Crossing Borders. Temat för dagen, arbete och sysselsättning, belystes ur olika infallsvinklar av fyra engagerade talare. Att möta någon som öppnar dörren till det första jobbet, att vara en samhällsbyggare som bryr sig samt att kunna samarbeta över sektorer och ha ett brett nätverk lyftes fram som viktiga steg på vägen mot ökad sysselsättning.

Elisabeth Bengtsson, folkhälsochef i Region Skåne inledde eftermiddagen och påminde om Malmökommissionens rapport, som en gång var utgångspunkt till seminarieserien. När serien nu går in i en andra fas riktas intresset framför allt mot vad som har hänt sedan rapporten kom: vad som gjorts och görs rent konkret.

Mot den bakgrunden kändes valet av dagens moderator, Tina Rudin Kaikkonen från Uppstart Malmö, och de fyra talarna helt rätt. Alla fem mycket goda exempel på människor som verkligen gjort något och som arbetar praktiskt och konkret i vardagen för att få något att hända när det gäller att få fler människor i arbete.

Först på scenen var Fadi Barakat, i dag konsultchef på Manpower. Han berättade om sin resa, som började i utanförskap på Hermodsdalsskolan i Malmö. Istället för att ge upp bestämde han sig för att kämpa sig fram till bästa betyg, vilket ledde in till en av stadens bättre gymnasieskolor. Han insåg att kunskap var nyckeln till framgång och fortsatte via militärtjänstgöring samt kandidat- och magisterutbildning inom biomedicin. Efter att ha sökt ett femtiotal jobb utan att få napp läste han också in en magisterexamen i ledarskap, men han fick fortfarande inga jobb.

Öppnade en dörr
– Jag sålde tv-apparater på helgerna och arbetade deltid på IVF-kliniken på vardagarna. Till sist blev jag uppmärksammad av Kenny från Manpower, som bad mig kontakta honom. Jag väntade ett tag, men tog till sist kontakt och fick jobb på Manpower, där jag i dag är konsultchef. En man förändrade hela mitt liv och öppnade en dörr för mig, sa Fadi.

Näste talare var Hjalmar Falck, utvecklingschef i Malmö stad, som berättade om hur han och hans kollegorarbetat för att öka sysselsättningen i Södra Sofielund. Med ambitionen att gå från problemområde till innovationsområde tog de sig an sin uppgift. Ett första steg, för att höja statusen på området, var att höja boendestandarden. Via dörrknackning i området upptäckte de 10-15 ”slumvärdar”, som efterhand lämnad området.

– Därefter kunde vi starta en ny process, med målet att få bort den stigmatiserande bilden av området. Via det vi kallar BID (boende, integration och delaktighet) bildade vi Fastighetsägare BID Sofielund och började arbeta enligt Malmömodellen, tillsammans med ett antal fastighetsägare och representanter från näringslivet. Med vd:ar och chefer i styrelsen tar vi snabba beslut och jobbar enligt en gemensam målbild, berättade Hjalmar.

Därefter var det tid för Klas Tjebbes, vd för FC Rosengård, en av Malmös fotbollsklubbar. Han inledde med frågan: ”Varför ska man bry sig?”

Del av det nya Sverige
– Det går alltid att skylla på någon annan, men istället förespråkar jag att man ska bry sig, vilket vi inom FC Rosengård bestämt oss för att göra. Vi är en del av det nya Sverige och som förening har vi ansvar för att samhället ska fungera även i nästa generation, sa Klas och fortsatte:

– Jag är en samhällsbyggare och fotboll är en del av samhället. Och om inte samhället funkar, då funkar inte fotbollen heller.

Sagt och gjort. Via sin satsning Boost Rosengård har de på tre år skapat 600 jobb och sett till att 200 unga människor börjat studera. 29 anställda, i form av bland annat coacher, arbetsförmedlare, lärare och KBT-terapeuter, har tillsammans stöttat dessa 800 unga människor att komma vidare i livet. För att de bryr sig. För att de är samhällsbyggare.

– Jo, vi kan hjälpa till. Det vi gör har pyttesmå effekter just nu, men kan göra skillnad till sist, sa han.

Unga saknar nätverk
Siste man ut var Peter Håkansson, forskare från Malmö högskola med fokus på ungdomsarbetslöshet. I sin forskning har han bland annat tittat närmare på varför ungdomsarbetslösheten är högre än den för vuxna. Utöver de vanligaste förklararingarna menar han att en av anledningarna till ungas arbetslöshet är att ungdomarna ofta saknar kontakter och nätverk.

– I dag har nätverk visat sig vara en av de viktigaste kanalerna till nya jobb, och dess betydelse har ökat över tid. Nätverk och sociala relationer är att se som ett socialt kapital och ett bra sätt att som ung skaffa sig ett sådant är via föreningslivet, som borde får en större roll i ungas liv. Så jag menar att nätverk och informella kontakter har stor betydelse när det gäller att skaffa jobb. Föreningslivet spelar stor roll och kan vara en bra ingång till arbetslivet, sa Peter. Fokus på ungdomsarbetslöshet. I sin forskning har han bland annat tittat närmare på varför ungdomsarbetslösheten är högre än den för vuxna. Utöver de vanligaste förklararingarna menar han att en av anledningarna till ungas arbetslöshet är att ungdomarna ofta saknar kontakter och nätverk.

Eftermiddagen avslutades med en kort paneldiskussion, där bland annat vikten av samverkan mellan olika aktörer och sektorer betonades. ”Näringslivet, civilsamhället och offentlig sektor måste knytas samman”, sa Hjalmar Falck. ”Öppna dörren för fler personer på fler nivåer i både offentlig och privat sektor”, sa Fadi Barakat. ”Vi måste vara beredda att släppa befintliga lösningar och våga släppa in fler och våga pröva nytt. Och här behöver vi nya konstellationer och släppa lite på kontrollen”, avslutade Elisabeth Bengtsson.

Crossing Borders arrangeras av: Mötesplats Social Innovation, Malmö högskola, Region Skåne, Malmö stad, Länsstyrelsen Skåne, ISU och nationella Healthy Cities nätverket.