Harmen van Sprang och Pieter van de Glind, grundare av shareNL

shareNL är en Nederländsk kunskaps- och nätverksplattform för delandets ekonomi. De har under en tid arbetat med Amsterdams kommunledning för att få Amsterdam att bli en Sharing City, vilket de utsågs till i februari 2015. Utmärkelsen delas ut av nätverket Sharing Cities Network.

Varför ville Amsterdam att bli en Sharing city, den första i Europa?
– De valde att ta detta steg framför allt för att intresset för att dela är stort i Amsterdam. Intresset för kollaborativ ekonomi är stort hos såväl kommunledning, invånare och företag och det finns många ledande start-ups inom kollaborativ ekonomi här. Staden har också en välutvecklad digital infrastruktur och en hög andel ”teknikvana” invånare. Att staden är relativt liten och tätbebyggd underlättar dessutom det ”dagliga delandet”.

– Inför lanseringen i februari 2015 gjorde vi på shareNL en undersökning bland 1 330 Amsterdambor, där hela 84 procent ställde sig positiva till att ta del av den kollaborativa ekonomin. Det känns helt enkelt som att kollaborativ ekonomi är en del av stadens rötter och identitet.

Vilka ser ni som den kollaborativa ekonomins utmaningar?
– En utmaning är att lagar och regler inte alltid stämmer överens med många av de nya ”icke-hierarkiska” organisationsmodeller som den kollaborativa ekonomin bygger på. En annan utmaning är den allt otydligare gränsen mellan det vi gör som privatpersoner och det vi gör professionellt och dess följder för exempelvis skattesystemet, försäkringar och stadsplanering.

– Konkurrensen mellan ”icke-hierarkiska”, mer privata initiativ och mer hierarkiska skapar konkurrens på ojämlika villkor. Jämför till exempel en person som är en Airbnb-värd med någon som driver ett Bed & Breakfast. Ambitionen i Amsterdam är att dessa båda aktörer ska ha samma regler att rätta sig efter.

– En annan viktig utmaning är att området är så pass nytt och att vi vet så lite om det. För att myndigheter och företag ska kunna ta rätt beslut framöver behöver vi mycket mer forskning kring vilken miljömässig, social och ekonomisk påverkan olika tjänster inom den kollaborativa ekonomin för med sig.

Och vilka är områdets möjligheter?
– Kollaborativ ekonomi innebär stora möjligheter för miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Genom kollaborativa glasögon ser staden ganska annorlunda ut: plötsligt får man syn på en hel massa ”oanvänt kapital”. Och plötsligt öppnar sig nya möjligheter att gemensamt lösa en rad offentliga uppgifter. Genom den nya tekniken blir det här osynliga och oanvända ”kapitalet” med ens synligt och tillgängligt.

– Via marknadsplatser på nätet utbyts tjänster som rör sig om allt från uthyrning av rum, verktyg och kunskap till transporter och energi. Och många av dessa nya digitala strukturer kan verkligen gynna just städer. I en tät stad som Amsterdam, med låga transportkostnader, kan de som behöver något enkelt och lätt hitta dem som har det de söker. Detta ger både sociala, ekonomiska och miljömässiga vinster samtidigt som vi lockar till oss fler start-ups inom den kollaborativa ekonomin.

– En fördel med att vara en Sharing City är att Amsterdam därmed enklare kan ta itu med såväl de utmaningar som möjligheter som den kollaborativa ekonomin för med sig.