Det finns ett stort intresse från olika aktörer att samverka kring SIB- utveckling och förstå hur konceptet passar in i nordiska sammanhang, säger Camilla Backström från MSI.

SIB är en typ av finansiell lösning som fokuserar på ett visst samhällsproblem; de är även kallade “pay-for-results/success bonds” and “social benefit bonds”. SIBs har genomförts på många olika sätt men den grundläggande idén är att involvera tre parter: en kommissionär/beställare som beställer en viss samhällseffekt (oftast en statlig myndighet, såsom en kommun), en tjänsteleverantör som levererar interventionen, och privata investerare som bär den finansiella risken genom att göra den initiala investeringen. När samhällseffekten är uppnådd återbetalar kommissionären investerarna plus en ränta för att kompensera den finansiella risken. Om den specificerade samhällseffekten inte uppnås står investerarna risken att förlora sin investering.

Social Impact Bond konceptet utvecklades initialt i Storbritannien för den brittiska marknaden men har vuxit och blivit alltmer populärt runt om i världen. Social Finance Storbritannien uppskattade i augusti 2014 att det fanns 25 SIBs beställda runt om i världen de senaste fyra åren. I samma takt som antalet SIB initiativ runt om i världen ökar inser varje region och land att det finns särskilda utmaningar i att anpassa konceptet till den lokala kulturen, legala strukturer och lokala välfärdssystem.

MSI har satt fokus på investeringar sociala konsekvenser under det senaste året och varit i kontakt med nyckelintressenter i de olika nordiska länderna. Idag finns SIB initiativ igång i Norge, Sverige, Danmark och Finland som bygger på SIB konceptet. I kontakter med intressenter i dessa initiativ har MSI identifierat behovet av att samarbeta på nordisk nivå. Eftersom kulturerna är nära besläktade, välfärdssystemen har mer likheter än olikheter och synen på de gemensamma samhällstjänsterna är nära besläktade är det logiskt att de nordiska länderna samarbetar för att komma fram till en ”nordisk modell” för SIBs.

MSIs tanke med att initiera ett nordiskt nätverk för SIB utveckling är att skapa ett forum för praktiker att mötas och utbyta idéer och erfarenheter, svårigheter och lösningar, samt mycket mer som är relevant för att utveckla finansiella instrument med fokus på samhällseffekter. Nätverket består av representanter från alla olika sektorer som är direkt involverade i SIB utveckling i Norden. Se lista nedan.

Den viktigaste slutsatsen från gruppen var att genom samarbete och informationsutbyte har alla inblandade ökade möjligheter att förbättra sina möjligheter för framgång i arbetet med att utveckla marknaden för SIB-liknande initiativ. Det kommer också att ge en plattform och möjlighet att validera olika initiativ och idéer.

Kommuner
Nätverksdeltagarna delade några liknande utmaningar som uppstått i samverkan med kommuner. Diskussionerna berörde frågor som konflikten mellan långsiktiga SIB placeringar och statliga budgetcykler på 12-månader, samt svårigheten för en specifik kommunförvaltning att motivera en SIB-investering när vinsten och nyttan av investeringen tillfaller en annan förvaltning.

Modeller för gränsöverskridande samarbete
Det finns ett uttalat behov för de nordiska länderna att skapa en ökad förståelse för hur man skapar nya samarbetsmodeller för att underlätta tvärsektoriella samarbeten. De olika sektorerna är ovana att samarbeta kring specifika samhällseffekter och det finns många obesvarade frågor, såsom hur olika avtal bör utformas. Det är särskilt viktigt att förstå kommunens perspektiv för att stödja utvecklingen och nå en punkt där de är bekväma att ta positionen som beställare till SIBs runt en specifik samhällseffekt.

Effektmätning
Flera diskussioner landade på effektmätning och samhällsekonomiska beräkningsmodeller. Det fanns en samsyn inom gruppen att detta är ett nyckelområde där gruppen kan lära av varandra. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för närvarande tillsammans med kommunerna Norrköping och Örebro för att utveckla samhällsekonomiska beräkningsmodeller för att underlätta ekonomiska analyser av olika insatser. Samtidigt finansierar Vetenskapsakademien ett forskningsinitiativ för att översätta en modell som utvecklats av The Washington State University of Public Policy som beräknar ”benefit-cost” resultaten av olika interventioner som har ett visst etablerat utfall. I slutändan finns det en strävan att skapa en databas med beräkningsmodeller för Sverige. Gruppen visade stort intresse för att följa utvecklingen av dessa initiativ och att undersöka eventuella framtida möjligheter att expandera till en nordisk nivå. Detta skulle underlätta beslutsprocesserna för alla aktörer inom området.

Området för hur man mäter och följer upp samhällseffekter är av tydligt intresse för alla i nätverket. Modeller som kan kvantifiera resultaten gör det lättare att få uppmärksamhet och engagemang från investerare.

Investeringar med fokus på effekter
Avslutningsvis, av tradition är vi skolade i att fokusera på utfall när vi fattar investeringsbeslut, det vill säga antalet producerade enheter, antal kunder betjänade, och antalet timmar. Social Impact Bonds och social innovation handlar om resultat/effekt och mindre om de aktiviteter som utförs. Det krävs en stor ansträngning för att förflytta fokus hos både kommuner och investerare från utfall till resultat/effekt.

Framåt
Den avslutande diskussionen för dagen fokuserade på avsikt och mål med SIB nätverket. Deltagarna var överens om att det viktigaste målet är att generellt främja användningen av SIBs genom att dela lärande och bästa praxis. Gruppen föreslog också att en gemensam agenda underlättar i närmandet av beslutsfattare, mer specifikt uttrycktes en önskan av att engagera Nordiska ministerrådet för att inspirera policyutveckling och lärande mellan länderna.

Nästa möte för SIB nätverket kommer att äga rum i oktober.

Deltagare i Nordiskt SIB-nätverk: