Måndagen den 29 juni 2015 lanserade Mötesplats Social Innovation (MSI) en ny skrift, i Almedalen: ABC i kollaborativ ekonomi. Den nytryckta ABC:n diskuterar fenomenet i sig, dess för- och nackdelar samt vilken betydelse rörelsen har och kan komma att få. En inbjuden panel fanns på plats under eventet, för att dela med sig av sina erfarenheter och diskutera frågan.
– Vi måste bli bättre på att dela kunskap. Här gäller det att inte vara feg, utan att våga dela. För ju mer du ger, desto mer får du tillbaka. Vi måste lära oss att gå från linjär till cirkulär ekonomi. Allt mer måste ske i samverkan och vi måste hela tiden se till hur vi kan återvinna och vad vi kan återanvända, sa Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells och en av paneldeltagarna.
Framväxten av kollaborativ ekonomi kommer från mångas önskan om att leva mer hållbart samt från behovet av nya mötesplatser och finansieringslösningar. Fenomenet har kanske hittills främst uppmärksammats i Sverige genom globala fenomen som exempelvis Airbnb. Men det inrymmer också klädbibliotek, gräsrotsfinansiering (crowdfunding), gratisbutiker (butiker där man kan hämta saker gratis), maker-spaces (fysiska lokaler där människor träffas för att dela på resurser och kunskaper och arbeta med projekt) och mycket mer.
Tillit och öppenhet
– Det som kännetecknar kollaborativ ekonomi är digitaliseringen, som gör fenomenet skalbart. Den bygger också på tillit och öppenhet, är distribuerad och använder vilande och outnyttjade kapaciteter. Som jag ser det så befinner sig kollaborativ ekonomi mitt i korspunkten mellan affärsnytta och samhällsnytta, sa Åsa Minoz, en av skriftens författare.
Kort kan man säga att det handlar om nya innovativa sätt att skapa värde och dela på fysiska och andra resurser. Men den kollaborativa ekonomins framväxt för också med sig några utmaningar. Hur ska vi till exempel betala skatt när allt fler väljer att dela produkter och tjänster? Vad händer med jobben? Vad händer med våra välfärdssystem? Hur påverkas försäkringar och lagstiftning?
Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank, menar att en av utmaningarna med kollaborativ ekonomi är att gränsen mellan konsument och producent är suddig och att vi framöver kommer att få se allt fler former av anställning.
Anpassa regelverket
– Vi behöver se över och anpassa regelverket för att anpassa oss efter det som sker. Ett tips är att se och lära av utvecklingen i Storbritannien. För jag tror nämligen att vi måste omfamna det som händer nu, och för detta krävs mod, sa Anna Felländer.
Fredrik Söderqvist, Unionen, menade att de som fackförbund behöver lära sig mer om kollaborativ ekonomi.
– Vi är positiva till strukturomvandlingar och måste vara med och bevaka det som sker. Vi tror att kollaborativ ekonomi är på stark frammarsch och innebära många nya former av anställningar för många människor. När en helt ny arbetsmarknad uppstår ingår det i vår roll att vara med och styra upp, sa han.
Krav på transparens
Fredrik Östlin, vd för företaget off2off och även han med i panelen, menade att kollaborativ ekonomi ställer krav på prestigelöshet och transparens.
– Det ser jag som stora fördelar, men det ställer också krav på alla aktörer. Här behöver vi fundera över hur vi agerar och vi behöver framför allt göra för att lära, sa han.
Efter lanseringen haffade vi Fredrik Östlin, VD på off2off, i farten och bad honom beskriva sina tankar om möjligheterna med den kollaborativa ekonomin:
Vi passade även på att fånga Fredrik Söderqvist från Unionen för några frågor kring utmaningarna med området:
Ladda ner ABC:n »
De som medverkade i paneldiskussionen var:
Åsa Minoz, skribent, Mötesplats Social Innovation.
Erika Augustinsson, redaktör och moderator, Mötesplats Social Innovation
Anna Felländer, chefsekonom, Swedbank.
Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells
Fredrik Östlin, VD, off2off AB
Fredrik Söderqvist, Unionen
Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan