Avdelningen vård och omsorg inom Malmö stads stadsområde söder satsar aktivt på att utveckla verksamheten tillsammans med sin personal. Att arbeta i kunskapscirklar, med stöd från Testbed för Äldreomsorgen och forskarstöd från Malmö högskola, är en av metoderna. I mitten av maj bjöds det in till träff för att höra vad cirklarna resulterat i.

– Vi vill involvera våra medarbetare för att förbättra vården. Vi vill tänka nytt och göra nytta. Och vi vill fånga kraften underifrån! Starten i det här arbetet var när alla våra medarbetare, i december 2014, fick frågan: ”Om du kom till jobbet i morgon och ett mirakel hade skett, hur skulle din arbetsplats se ut då?”, sa Helen Hansson, avdelningschef vård och omsorg, när hon den 11 maj inledde eftermiddagens träff.

Efter att ”mirakelfrågan” ställts kom det in många förslag, som gicks igenom och sorterades i olika fokusområden. Utifrån dessa har sedan intervjuer, workshops och nu alltså kunskapscirklar ägt rum. Målet har hela tiden varit att hitta bättre och mer effektiva sätt att arbeta på, utformade efter dem som kan verksamheten bäst: medarbetarna själva.

– Vi fick in 700 svar på vad som inte fungerade och förstod verkligen hur viktigt det är att arbeta med förbättringsförslag, sa Helen Hansson.

Chefer, politiker och forskare

Utöver de som varit engagerade i kunskapscirklarna fanns även en del inbjudna chefer, politiker, forskare och fackliga representanter i publiken på redovisningsträffen. Malmö högskolas och MSI:s designforskare Per-Anders Hillgren, Magdalena Andersson från FoU Malmö och Jaklina Strand från Testbed för Äldreomsorgen, som stöttat och guidat grupperna framåt, satt på första parkett och deltog aktivt i samtalet. Forskaren Jonas Christensen från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola och har också varit med i processen.

En av grupperna berättade att de börjat arbeta med fokusområdet ”aktivitet”. Ganska snabbt insåg de dock vikten av att problematisera och omformulera begreppet. De upplevde att ordet aktivitet var laddat och svårt att definiera: Vilken slags aktiviteter avsågs? För vem, varför och hur skulle de utformas? Istället valde de att fokusera sitt cirkelarbete på ”delaktighet i vardagen”. De ville satsa på att först och främst skapa en trygg grund och en känsla av sammanhang.

Trygghet och struktur

– Grunden måste få ta plats. Vi vill skapa en trygghet och en struktur som fungerar, där brukarna kan se en meningsfullhet. Sedan kan man börja arbeta med olika jag-stärkande aktiviteter och verktyg för att skapa större delaktighet. Förhoppningen är att också skapa stärkt samhörighet och ökad tillfredsställelse bland personalen, sa gruppmedlemmarna när de redovisade.

Utöver att arbeta fram ett förslag på en gemensam definition av aktivitet, har gruppen bland annat tagit fram en projektplan, förankrat sina idéer bland chefer och kollegor samt fått stöttning och vägledning av Per-Anders Hillgren, Magdalena Andersson, Jonas Christensen och Katja Nielsen, utvecklingssekreterare i Stadsområde Söder.

– Jag gillar speciellt att den här gruppen vände på problemet och omformulerade det, precis som vi designers ofta gör när vi jobbar. Alla som varit involverade i kunskapscirklarna är kunniga undersköterskor, som väl känner sin verksamhet. Jag är extremt imponerad över vad de alla har åstadkommit. Kunskapscirklarna visar att det är viktigt att bygga på medarbetarnas kunskap och att ha tillit till dem, sa Per-Anders Hillgren.

Två av de chefer som haft medarbetare engagerade i cirklarna gav sin bild av processen: vad cirklarna betytt för personalen och för dem själva.

Att se medarbetare växa

– Vi känner en oerhörd stolthet. Vi har lärt oss att det finns massor av idéer och en stor kreativitet bland personalen. Att stå bredvid och se medarbetare växa och få ta plats är stort. De idéer som kommit fram är realistiska och redo att sjösättas, eftersom de som lagt förslagen vet vad de pratar om och känner sin vardag. Vår uppfattning är att det varit mycket givande för dem som deltagit i kunskapscirklarna och att det också varit mycket bra att få stöd från Malmö högskola. Att få ett metodstöd och verktyg för hur vi framöver kan lära oss själva, bidrar till att skapa en utvecklingskultur och en attraktiv arbetsplats, sa Alexandra Oyarzo och Anna-Karin Åberg, som representerade deltagarnas chefer.

Politikerna på plats tycktes också uppskatta eftermiddagen. Vissa av redovisningarna gav upphov till diskussion kring framtida lösningar. Flera av politikerna uttryckte att det de fått höra öppnat upp för nya tankar och frågor samt att många av förslagen verkade bra.

Vems ansvar det var att bjuda upp till dans för fortsatt samarbete och diskussion kring dessa frågor blev dock lite av en ”cliff-hanger”. Återstår att se om det är politikerna eller de ansvariga för verksamheten som tar första steget för fortsatt dialog kring ökad medarbetarinvolvering när vården av de äldre ska utformas.

Foto: Caroline Holgerstein