Stora sociala innovationsprojekt är ofta komplicerade och består av aktörer från alla samhällssektorer. Men hur ska samarbetet se ut, vilka metoder ska användas, vilken kunskap behövs och vem har mandat att leda vem? MSI är en av aktörerna i det Vinnova-finansierade samverkansprojektet Social Innovationsledning i Skåne, där dessa frågor söker sina svar.

Ett konkret exempel på socialt innovationsprojekt kan vara ombyggnaden av ett miljonprogramsområde, där byggbolag, offentliga aktörer, ideella föreningar och boende ska enas om utvecklingen.

– Vem ska ta ledningen i ett sådant projekt och hur leder man det på bästa sätt? Vilken kompetens behövs? Det är sådana frågor vi tittar på i social innovationsledning. Vi behöver skapa nya former för ledarskap och hitta ledare som kan leda de här innovationsprocesserna. Det är mycket viktigt för alla organisationer som vill arbeta med framtidsfrågor, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation (MSI).

De aktörer som, tillsammans med MSI, deltar i projektet är: Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Malmö högskola, Centrum för publikt entreprenörskap (CPE) och Coompanion.

Höja innovationskraften

Tobias Schölin arbetar på Näringsliv Skåne och företräder Region Skåne i projektet. Han ser ett behov av att utveckla ett stödsystem för innovation och vill även höja innovationskraften i samhället i stort.

Tobias Schölin använder begreppen systemiskt eller relationellt ledarskap, som han förklarar som förmågan att leda i samverkan och lära av varandra. Eftersom många av dagens samhällsutmaningar spänner över flera sektorer menar han att vi måste vänja oss vid att se många aktörer vid bordet, som tillsammans arbetar för att lösa gemensamma behov och utmaningar.

– Vi måste förhålla oss till varandra och skapa i samverkan, i ett samarbete där ingen har makt att bestämma över någon annan. De som deltar i samverkan kommer dock att ha olika roller. Vissa har pengar, andra inte. Vissa utför tjänster, andra inte. Och ytterligare vissa har idéer, medan andra inte har det. Detta kan uppfattas som rörigt, men det kan också vara spännande och ge oss nya möjligheter. Frågan är bara hur vi kan arbeta mer effektivt och smartare tillsammans? Vi behöver lära oss hur vi använder varandra på bästa sätt, säger Tobias Schölin.

Framtidens ledare

Hanna Sigsjö utvecklar hur hon ser på framtidens ledare, som ska leda i samverkan för att lösa samhällsutmaningar:

­– Det gäller att kunna leda processer över gränser. Det handlar också om att vara lyhörd och ha förståelse för olika typer av arbetssätt. Många av de samhällsutmaningar vi står inför är väldigt komplexa. Att lösa dem ensam går inte, utan samverkan är nödvändig. Därför krävs det ett ledarskap i ”mellanrummet”, med en förmåga att lyssna och få ihop olika aktörer. Att involvera brukare och medborgare är en annan viktig aspekt, säger hon.

Projektet Social Innovationsledning i Skåne pågår under 2015 och 2016. Behovsanalysen hos de tre behovsägarna (Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Malmö högskola) är avklarad, utförd av de tre tjänsteleverantörerna (MSI, Coompanion och CPE). Nu återstår att försöka sy ihop förslag på lösningar eller metoder samt att återkoppla till behovsägarna för att se om förslagen är relevanta.

Hur har arbetet med behovsanalysen gått?

– Det har varit var väldigt intressant. Den fick oss verkligen att börja prata och reflektera inom vår organisation. Utifrån de olika behov som framkommit återstår nu att se hur vi inom projektet kan paketera relevanta utbildningstjänster. En idé är att utveckla olika former av utbildningspaket, som kan bestå av allt från traditionell utbildning i form av exempelvis högskolekurser till mer skräddarsydda utbildningar, seminarieserier eller webbutbildningar, säger Tobias Schölin.
– Vi upplevde att många saknar ett nätverk för att kunna närma sig andra aktörer och involvera fler i innovationsprocesserna. Som lösning på de behov som framkom skulle man kunna tänka sig ett antal olika utbildningsmoduler. Kanske skulle ett antal aktörer kunna arbeta tillsammans kring en utmaning, där de fick lika delar kunskap som chans till erfarenhetsutbyte inom modulen, säger Hanna Sigsjö.

Vad hoppas ni ska komma ut av projektet?

– Jag hoppas att vi hittar en form där vi tillåts att lära mer av varandra och förstå varandra bättre; att vi alla tänker bredare och samhandlar mer framöver. Vi behöver också stärka social innovation och koppla social innovation närmare ihop med det traditionella innovationssystemet, säger Tobias Schölin.

– Jag hoppas att vi blir bättre på att lyfta fram bra exempel på när samverkan fungerar och att vi kan hitta bra arenor för erfarenhetsutbyte. Jag skulle också önska att vi innan projektets slut fått ihop några aktörer kring en pilot, att jobba vidare med. Och så skulle jag vilja att vi kommer i kontakt med andra regioner, så att våra idéer går att skala upp inför ett eventuellt nästa steg, säger Hanna Sigsjö.