Tillsammans med en panel fick två sociala innovationsprojekt hjälp att identifiera möjligheter och utmaningar i sina nystartade verksamheter, med fokus på att gå från lokal till global etablering. Allt hände på Social Innovation Summit och de goda råden var både goda och gratis.

De två utvalda innovationsprojekten ingår i VINNOVA:s program Social Innovation. Vi fick möta Niss Jonas Carlsson, från Språkkraft som startat appen Språkkraft Läscoach (och som även världslanserade Språkkraft och SVTs nya app Språkplay på SI Summit) och Hugo Ortiz Dubon från We Link Sweden, som driver samverkanssatsningen Entry Hub.

I panelen fanns Anna Edwall från Vinnova, Jonas Klevhag från Network Agency, Carin Daal från Region Skåne och Johan Rindevall från Stockholms Stadsmission. Allt modererades av Anna Branten.

Niss Jonas Carlsson berättade inledningsvis att Språkkraft är en ideell förening, som drivs av entreprenörer. Deras mål är att samla, stödja och sprida olika lösningar för att öka integrationshastigheten i Sverige, med fokus på bland annat språkinlärning.

Appen Språkkraft Läscoach

– När vi såg annonser efter SFI-lärare hösten 2015, under den stora flyktingvågen, tänkte vi att vi måste göra något. Att hitta SFI-lärare kan ta tid och vi insåg att vi ville nå flyktingarna nu, direkt i fickan. Med bland annat VINNOVA:s stöd har vi släppt appen Språkkraft Läscoach, sa Niss Jonas Carlsson.

Appen gör det möjligt att läsa svenska medier, till en början kortare texter, med tillgång till integrerade språkövningar och möjlighet att slå upp ord på 15 olika språk.

– Vi har lyckats hitta en viss skalbarhet och har i dagsläget 25 000 användare och når mellan 1 000 och 2 000 nya användare varje vecka. Men målet är att nå flera hundra tusen användare, sa Jonas.

Entry Hubs första piloter

Hugo Ortiz Dubon berättade därefter om Entry Hub, som snart hoppas starta sina första piloter, i Umeå och i Storstockholm. Tanken är att Entry Hub ska vara lokalt förankrat och skapa fysiska möten mellan nyanlända och relevanta nätverk, att varje Hub ska drivas av nätverk med högt förtroende i lokalsamhället, ge arbetsgivare tillgång till arbetskraft samt ge nyanlända möjlighet att använda sin kompetens dag ett.

– Många nyanlända vittnar om att de saknar dörröppnare, personliga förebilder och tillgång till nätverk, sa Hugo Ortiz Dubon.

Moderatorns fråga till panelen om vad som framför allt skiljer en social entreprenör från en mer traditionell, fick varierande svar. Någon menade att skillnaderna inte är så stora; att de flesta entreprenörer både vill göra gott och se om deras idé fungerar samtidigt som de vill tjäna pengar och skapa en hållbar affär.

Någon annan menade att en social entreprenör ofta möter större utmaningar än andra, dels när det gäller att hitta lämpliga affärsmodeller och strukturer och dels när de ska hitta samarbetspartners som delar deras värdegrund. Att vilja för mycket kombinerat med svårigheten att få andra människor att inse behovet av de idéer man brinner för, nämndes också som exempel på typiska utmaningar för en social entreprenör.

Att skala upp

Många sociala entreprenörer har en tajt lokal förankring, vilket kan leda till problem när det gäller att skala upp verksamheten. Så vad att tänka på när det är dags att skala upp? Frågan ställdes till panelen.

– Något som kan vara en fara initialt är att ens idé kanske sprider sig snabbt, medan fotarbetet, som får det att hända, inte alltid hinner med. Här finns en risk att den starka berättelsen springer ifrån verksamheten, sa Jonas Klevhag.

– Alla idéer är unika. Det spelar ingen roll om det är en social innovation eller inte. Jag tror helt enkelt att vissa idéer är lättare att skala upp än andra, oavsett om det gäller en social eller traditionell entreprenör, sa Carin Daal.

– Jag tror att en god och tydlig idé kan ha lättare att locka till sig människor som vill hjälpa till i början av uppskalningsskedet, sa Johan Rindevall.

Utmaningar och lösningar

Därefter fick både Niss Jonas Carlsson och Hugo Ortiz Dubon chans att berätta om de utmaningar som deras satsningar står inför just nu, för att få panelens synpunkter, reaktioner och idéer kring detta. Panelen var mycket generös och bidrog med en mängd råd och erfarenheter. När de två projektägarna slutligen ombads summera och berätta vad de tar med sig från samtalet blev svaren:

– Jag tar med mig vikten av att tidigt sätta en värdegrund och att skapa återkoppling till våra volontärer, sa Niss Jonas Carlsson.

– Och jag tar med mig era olika tankar kring att tydligare konkretisera vår modell och att skapa mervärde för de aktörer som vi vill samarbeta med, sa Hugo Ortiz Dubon.

Se hela masterklassen från Social Innovation Summit nedan eller genom att klicka här.