Så stärker vi barns rättigheter i praktiken

I februari 2021 har det gått lite mer än ett år sedan barnkonventionen blev svensk lag. Mycket arbete återstår för att barnets bästa ska komma först. Under ett webbinarium av Mötesplats Social Innovation och UNICEF Sverige presenterades goda exempel på hur näringsliv, offentlig och idéburen sektor bidrar till att stärka arbetet med barnkonventionen i praktiken genom sociala innovationer.

Många barn i Sverige lever i utsatthet, i till exempel matfattigdom och hemlöshet. Detta har inte minst blivit tydligt under den rådande pandemin.

– Pandemin sätter ytterligare fingret på att vi inte kan låta bli att jobba med barns rättigheter, utan vi ser att barn som redan lever i utsatthet lever ännu mer i det dolda när samhällets insyn minskar, säger Katharina Eisen, UNICEF Sverige.

Utsatta barn och familjer har många kontaktpunkter

Utsatta barn och deras familjer kan i regel ha 34 kontaktpunkter med olika aktörer som vårdnadshavarna behöver koordinera. I värsta fall kan detta leda till att insatser inte sätts in då aktörer som exempelvis hälso- och sjukvården, polisen eller socialtjänsten tror att någon annan redan initierat dem. Detta kan även hända när ingen profession har det tydliga mandatet att se till så att barnens behov möts.

Tydligare styrning behövs

För att röra oss framåt och sätta barnets bästa först behövs flera olika insatser. För det första behövs tydligare styrning och tryck från politikerna när det gäller att stärka barnrätten.

– Vi behöver gå från ord till handling och säkra strukturerna hos kommunerna, säger Katharina Eisen.

Barn behöver komma till tals mer

För det andra behöver aktörer utgå från barnens egna berättelser och låta barn och unga vara delaktiga i frågor som berör dem. Maskrosbarn arbetar med att ge stöd till barn och unga i främst Stockholm, Göteborg och Malmö. De möter ungefär 100 barn i veckan. Många organisationer vill inkludera barnen men vet inte hur. Därför arbetar Maskrosbarn med servicedesign där brukarna får vara med och problemdefiniera och samskapa verktyg och processer. De har tagit fram en rad verktyg, exempelvis Barnrättsboxen med kortleken ”Vanliga frågor till soc”, Utredningskartan och Pimp my soc, där unga fick inreda socialtjänstens samtalsrum.

– Det gäller att jobba med relevanta processer och med praktiska frågor som unga är engagerade i för att få med oss dem. Man behöver träffas på ungas arenor och så måste man skapa på lika villkor, säger Therese Eriksson, Maskrosbarn.

Mer och bättre samverkan över gränser nödvändigt

För att stärka barnens bästa behövs det slutligen mer och bättre samverkan över gränser. Det finns en enorm potential i samverkan. Olika samhällssektorer kompletterar varandra och behöver samverka ännu mer. Ett bra exempel är samverkanskampanjen ”The Karma Lemon Challenge” som genomfördes av Rädda Barnen samt Karma, en start-up som utvecklat en app där mat som inte säljs av restauranger och caféer säljs till konsumenter till ett lägre pris. Under pandemin kontaktade Rädda Barnen Karma för ett projekt om att hjälpa barn i utsatthet. Då skapades kampanjen där följare utmanades att äta en citron, donera fem måltider till barn och nominera fem andra personer att göra detsamma. Kampanjen fick stor spridning i sociala medier, massor med privatpersoner men också kändisar deltog och tillsammans delade de ut 50 000 måltider.

Många barn är helt beroende av skolmaten

– Många barn är helt beroende av skolmaten för att inte gå hungriga. Vi ville göra någonting för att bidra till att förbättra barnens situation, säger Victoria Svensson, Karma.

Som start-up har Karma inte samma ekonomiska resurser som storbolagen att lägga på välgörenhet, men de kunde erbjuda ett agilt och engagerat team samt en plattform med många kunder och restaurangpartners. Samtidigt som Rädda Barnen visste vilka barnfamiljer som hade ett behov av måltiderna.

– Vi såg att vi kunde skapa en win-win-situation. Att vi gick ihop gjorde att kampanjen fungerade så bra, säger Victoria Svensson.

Näringslivet behöver göra mer

Näringslivet kan och behöver göra mycket mer för att främja barns rättigheter och lika villkor. Kavli har länge arbetat för att stötta utsatta barn. Företaget delar ut medel till en rad olika organisationer och verksamheter, till exempel Erikshjälpen för barn som lever i fattigdom i Helsingborg och Uppsala.

– Vi måste se samhällets gemensamma behov i ett större perspektiv. Jag tycker att näringsliv och offentlig sektor är alldeles för separerade. Grunden för samverkan är en gemensam målsättning, säger Gerhard Bley, Kavli.

Vill du veta mer?

Se webbinariet (Youtube).
Presentationerna från webbinariet 19 februari (pdf).
Frågor och svar i chatten från webbinariet 19 februari (pdf).
Barnens bästa gäller! i Kronoberg.
Unicef Sveriges Barnrättskommuner.
Kavlifonden, Kavlifondens program för forskning inom hälsa och det empatiska ledarskapet.
Maskrosbarns Barnrättsboxen och den nya verksamheten Extravuxen.
Karma.