Den kollaborativa ekonomin bubblar i Göteborg

För nästan exakt två år sedan såg jag ett TED-talk med Benita Motofska (The People Who Share), där hon berättar om ”The Sharing Economy”. Inte kunde jag ana att jag nu två år senare skulle vara medgrundare och ordförande för föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG), och inte heller att jag skulle vara med att arrangera Sveriges första ”Global Sharing Day”, som är ett initiativ av just Benitas organisation. För det var så här allting började, först med ett TED-talk och sedan med ett möte om Global Sharing Day.

På mötet träffade jag Jonathan Mattebo Persson och Mattias Jägerskog (Skjutsgruppen). Jag och Jonathan bestämde oss för att anordna ett event där vi tillsammans undersökte kollaborativ ekonomi (KE).

Med hjälp av gemensamma vänner och kontakter som på något sätt arbetade med kollaborativ ekonomi skapades en halvdag bestående av talare, så väl forskare, studenter som samhällsentreprenörer, och Delningsdagen föddes. Eventet var en succé trots att vi hade noll kronor i budget, alla ställde upp gratis, inklusive den lokala kvartersscenen 2Lång, som lät oss låna deras lokal.

Foto: Tobias Jansson
Foto: Tobias Jansson – Bastian 3 år berättar för deltagarna att han gärna delar med sig av sina leksaker. På bild Delamer, som består av Sara Järver, Siri Troili och Therese Johansson. Delningsdagen anordnades på 2Lång som bland annat gräsrotsfinansierat (crowdfunding) sin renovering.

Den dagen i juni hände något unikt, den kollaborativa ekonomin tog fart och sattes på kartan. Vi hittade varandra och vi ville lära oss tillsammans men också samverka. Flera deltagare efterlyste en plattform där vi gemensamt kunde mötas och undersöka KE. Jag och Jonathan skapade därför en facebookgrupp och samtalet tog fart och allt fler människor anslöt sig till gruppen.

Samtidigt började vi föra dialog med Göteborgs Stad, närmare bestämt förvaltningen Konsument- och Medborgarservice (KoM), som sedan något år tillbaka börjat arbeta med att underlätta för samverkanskonsumtion, även kallat kollaborativ konsumtion (hyra, låna, byta, dela och ge). Det var då vi insåg att vi behöver bli en ideell förening. För att kunna sprida och underlätta för KE lokalt och att ha det mandat vi behöver för att påverka utvecklingen, men också för att kunna vara den bro mellan civilsamhället och offentlig- och privatsektor vi önskar vara.

Hur ser den kollaborativa ekonomin ut i Göteborg?
Främst ser vi ett fåtal större aktörer och engagerade individer som är drivande exempelvis; Studiefrämjandet, Vetenskapsfestivalen, Omställningsverkstan, Coompanion, KoM, Miljöförvaltningen och förvaltningen Kretslopp och Vatten.

Samtidigt är kollaborativ ekonomi fastställt i stadens röd-grön-rosa budget och ses leda till att ”tillgångar blir billigare, tillgängliga för fler samt medför mindre miljö- och klimatpåverkan än tidigare” och staden skall därför underlätta för en ekonomi som ”bygger på cirkulära principer, delande, samutnyttjande, kretsloppstänkande, förtroende och tillit”.

Oavsett vad som står i de styrande dokumenten så drivs de kollaborativa verksamheterna i nuläget av ideella och privata aktörer, allt från klädotek till elbilspooler. Det är också här den stora utmaningen finns för aktörerna, att finna affärsmodeller som är ekonomiskt hållbara och som inte är beroende av projektstöd eller bidrag. Vilket också är anledningen till att vi ser en paradoxal utveckling i staden, där kollaborativa verksamheter läggs ner medan nya startar och fler tillkommer ständigt.

Ytterligare en utmaning är att förändra tankesättet kring hur vi värderar nyttan och värdet som skapas, som ofta är mjuka värden som är svåra att mäta eller värdera i monetära termer.

Framfarten var en av anledningarna till att Konsument- och Medborgarservice anordnade, i samarbete med oss, halvdagen ”Kollaborativa Göteborg – möjligheter och utmaningar” den 5 december 2014. Målet med eventet var att undersöka och utbilda deltagarna om kollaborativ ekonomi. Deltagarna bestod i huvudsak av politiker och tjänstemän men också privata aktörer och kollaborativa verksamheter.

Deltagarna fick lyssna till Mattias Jägerskog som introducerade begreppet och den delningskultur som genomsyrar KE. Karin Bradley KTH, bidrog med sin forskning och expertkunskap samt problematiserade den kollaborativa ekonomin. Deltagarna fick även höra tre lokala exempel, Retoy (leksaksbytardagar), Cykelköket och ECO Markets klädotek. Naturskyddsföreningens Eva Eiderskog gav tips till myndigheterna och dagen avslutades med ett panelsamtal mellan talarna samt Rebecca Palosaari Fogler verksamhetschef för Hållbar utveckling på KoM, och kommunalrådet Mariya Voyvodova (S).

Eventet visade att det finns många fördelar att skapa kontaktytor mellan olika aktörer och att det råder viss förvirring kring begrepp och regelverk. Det finns en stor potential för staden att satsa på kollaborativ ekonomi, om det samtidigt finns god kunskap om utmaningarna.

KEG samarbetar med: Göteborg Stad, Collaboratory, Omställningsverkstan, Studiefrämjandet, Coompanion, Vetenskapsfestivalen (Göteborg & co), delaeko.se, Skjutsgruppen och A Win Win World med syftet att underlätta, utbilda och utforska KE i Göteborg. Samarbeten sker via olika projekt, föreningen driver även fristående projekt med medlemmar och ideella krafter så som kartan ”Kollaborativa Gbg” och aktiviteter inför ”Global Sharing Week” 7-13  juni.

Kartan ”Kollaborativa Gbg” är öppen för alla att justera och skapa. Tillgänglig på kollekogbg.se

Föreningens långsiktiga ambition är att Göteborg officiellt skall bli en ”Sharing City” år 2016, och att stadens olika aktörer delar en gemensam vision samt har hittat former för samverkan.

Så vad var det då som fick mig att viga min framtid åt kollaborativ ekonomi? Det var främst det som Benita nämnde i TED-talket ”The more we share the more we have”, men det var inte bara tanken på maximerad tillgång framför ägande utan just ”we”. Vi tillsammans skapar och förändrar samhället till ett mer öppet, deltagande, transparent och hållbart samhälle, det är det jag vill verka för.

Samma år som jag såg Benitas TED-talk hade jag chansen att träffa David Jonstad (redaktör på klimatmagasinet Effekt), jag frågade honom om hans bästa tips mot klimatångest och han svarade ”handling”. Nu två år senare vet jag att han hade rätt, för varje dag med arbetet med kollaborativ ekonomi, blir min klimatångest mindre och mindre. Ständigt överraskas jag av nya initiativ och lösningar och dessa fantastiska människor runt om i hela världen som driver KE framåt och Göteborg bubblar av kollaborativa krafter.

emma1

Emma Öhrwall
Miljökonsult och skriver sin kandidatuppsats i ämnet humanekologi vid Göteborgs Universitet, om drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion samt läser kursen ”Samhällsentreprenörskap” på Glokala Folkhögskolan. Ordförande och medgrundare till föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg samt aktiv medlem i Cradle Net Göteborg. Projektledare för de två eventen REconomyGBG som anordnades 21 & 28 april i Göteborg av Studiefrämjandet Göteborg.

@emmaohrwall | emmaohrwall.wordpress.com | emma@kollekogbg.se

Kollaborativ Ekonomi Göteborg
En ideell förening som ämnar att sprida och uppmärksamma den kollaborativa ekonomin i Sverige, med huvudsakligt fokus på utvecklingen  i Göteborg. Föreningen ämnar skapa dialog och samarbete mellan civilsamhället, offentlig sektor och privat sektor. Som metod kan nämnas opinionsbildning och kollaborativa projekt.

Anordnade Delningsdagen 2014, föreläste på Framtidsveckan i Göteborg, medverkade i SVT Debatt 11 dec 2014, medskapade en kollaborativ julkalender, föreläser på årets Vetenskapsfestival och planerar inför Global Sharing Week 2015 m.m.

Kollekogbg.se | @kollekogbg Kollaborativ Ekonomi Göteborg

 

Relaterade inlägg

Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan


Lägg till kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *