Sista och avslutande träffen för vårens co-lab i cirkulär ekonomi la fokus på att fördjupa oss i den utredning om cirkulär ekonomi som lämnades över till miljöminister Karolina Skog i mars. 

Utredningen innehåller sex stycken förslag på hur utvecklingen av en cirkulär ekonomi kan stöttas. Savita Upadhyaya från VA Syd bidrog med en kort dragning kring innehållet.

• Hyberavdrag
• Öka tillgängligheten för bilpooler
• Underlätta för hushållen att förebygga avfall
• Förebygga avfall i kommunala och statliga verksamheter
• Stärk rätten att reklamera undermåliga produkter
• Stärk förtroende och rättssäkerhet inom begagnathandeln och delning

Vi delade sedan upp oss i två grupper och fokuserade på att diskutera de olika förslagen. Den ena gruppen utgick från en kommuns perspektiv och den andra gruppen utgick mer från den sociala entreprenörens utgångspunkt. Vi använde de case (länk) som vi tidigare utgått från för att kunna diskutera detaljerna i förslaget.

Eftersom ett av casen rör uthyrning och ett annat rör reparationer kretsade en av diskussionerna mycket runt hyberavdraget som bygger på samma principer som Rut- och Rotavdraget. Man kan helt enkelt få en skattereduktion för att hyra eller reparera sina saker. Sammanfattningsvis var gruppen positiv till avdraget men tror att det behövs mer än ekonomiska incitament för att få igång marknaden.

Enligt utredningen räknar man också med att det ska kunna skapas vad man kallar ”enkla jobb” via hyberavdraget som kan ge sysselsättning åt de som står längst från arbetsmarknaden. Flera sociala företag driver idag verksamhet inom just reparation och återbruk och vittnar om att det är tufft att få det att gå ihop. Utredningen hänvisar till att det finns en rad arbetsmarknadsåtgärder som stöttar dessa verksamheter och därför har man inte gått vidare in i att föreslå åtgärder på detta område. I diskussionen lyftes fram att just nu försvinner en hel del av dessa insatser som t ex nystartsjobb och andra bidrag från arbetsförmedlingen vilket gör att de positiva effekter man förväntar sig i utredningen kanske inte blir så stora.

En utmaning kring kommunens ansvar är att i en cirkulär ekonomi blir avfallet en attraktiv råvara som kommunen kommer att äga. Kommunen samarbetar idag mycket med civilsamhället när det gäller dessa frågor som t ex kläd- och möbelinsamling. Sociala företag har svårare att samarbeta med kommunerna då de finns olika regelhinder kring att samarbeta med privata aktörer. Sociala företag är ofta en hybrid mellan ideella organisationer och företag och kommunerna har svårt att veta hur de ska förhålla sig till dem. Kan man ge bort avfallet som man gör till ideella organisationer?

Flera i gruppen lyfter fram att det finns en övertro på marknadens mogenhet i utredningen. I den framhålls vikten av att bygga infrastruktur i förhållande till hårda saker som byggnader men man måste förstå att det också handlar om att leda processer som skapar nya relationer. Det behövs insatser kring information och utbildning.

Deltagarna på co-labbet har nu valt att gå vidare med att sammanfatta sina diskussioner från co-labbets sista träff i ett remissvar till Utredningen om cirkulär ekonomi.

En uppföljande träff planeras till hösten för att utbyta erfarenheter när några av casen testat sina prototyper under sommaren.