
Tema: Värdeproduktion – hur skapas värden och vad behövs för att skapa värde? Vad kan olika sektorer erbjuda varandra?
Den 31 mars anordnade Social Innovation Skåne den andra träffen, Co-Lab om återbruk och cirkulär ekonomi.
Den första träffen 1 mars, handlade till stor del om vad cirkulär ekonomi och återbruk egentligen är och de många aspekter som begreppen täcker in. En viktig fråga som ställdes var om det på lång sikt är möjligt med total cirkulär ekonomi i ett system som bygger på ständig tillväxt. Vikten av att förändra lagstiftning för att möjliggöra återbruk, att skapa en hållbar ekonomisk modell för finansiering av återbruksprojekt och hitta modeller för att inkludera andra värden än ekonomiska, var några viktiga slutsatser från det första Co-Labbet.
Gruppen består av 25 personer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle och Co-Labbet leds av Anna Seravalli, designforskare vid Malmö högskola.
”Innovation är inte ett administrativt begrepp”
Träffen inleddes med en presentation av Fredrik Björk, doktorand i historia och adjunkt i miljövetenskap på Malmö högskola, som talade om den förändrade innebörden av ordet innovation och entreprenörskap i olika sammanhang. ”Innovation ska lösa en massa saker som klimathot, fattigdom, integration. Men innovation behandlas som ett administrativt, linjärt och enbart monetärt begrepp, och baseras inte på värden och förhållningssätt.”
Ord som publikt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap och social innovation har vuxit fram som en reaktion på Joseph Schumpeters syn på ”kreativ förstörelse” från 1947 som drivs av de enskilde entreprenörerna/innovatören med ett starkt ekonomiskt fokus. Läs mer här. De nya begreppen betonar även samhällsintressen och sociala värden som tillit och samverkan, som bygger på förmågan att förstå olika organisationers logik.
Anna Seravalli berättade kort om dagens tema ”värden”, både synliga och osynliga, och hur de kan stärkas i en cirkulär ekonomi.
Några deltagare fick sedan presentera ett antal cases för storgruppen och lyfte även fram de 3 viktigaste utmaningarna i sitt case. Grupperna vidareutvecklade därefter tillsammans casen utifrån sina samlade erfarenheter och goda idéer, och använde sig av en Value Production Canvas för att identifiera potentialer och möjligheter för samverkan.
De cases som presenterades och diskuterades var:
Återbruksbyn i Växjö
Tanken är att använda och bygga om en redan existerande återvinningscentral och finansiera ombyggnaden genom att hyra ut till olika återbrukande företag och verksamheter. Det har emellertid visat sig svårt att hitta hyresgäster i den cirkulära branschen, som kan betala de tilltänkta hyrorna. Diskussionen i gruppen handlade mycket om att hitta sätt för att lyfta fram andra värden som Återbruksbyn genererar för Renhållning Växjö, som idag är den kommunala organisation som har ansvar för Återbruksbyn. Exempel på värden som gruppen diskuterade var lokala jobb, integration, samhällsorientering för skolor, Växjö som en stad som bygger på framgångarna med Macken/Återbruksbyn/S:t Sigfrids folkhögskola.
ReTuren i Lindängen
Returen startades av VASYD i samarbete med Malmö stad 2015 och blev en plats inte bara för återvinning utan också för återbruk av prylar. Till exempel startades en second-hand butik för kläder, som byggde på bytesprincipen istället för traditionell betalning. Verksamheten skapade också lokala arbetstillfällen och blev en viktig mötesplats i området. I september 2016 beslutade dock VASYD att lägga ner ReTuren, eftersom VASYDs verksamhet finansieras av en renhållningstaxa och inte av skattemedel vilket innebär en begränsning av vad pengar kan användas till. Nu har emellertid ReTuren återuppstått, och drivs och finansieras av Malmö stad.
Diskussionen handlade bland annat om hur svårt det är för en organisation som VASYD, vars verksamhet finansieras genom renhållningstaxa, att gå bortom det fastslagna uppdraget om återvinning av avfall. Den interna rapporteringen handlar mest om insamlade mängder avfall. Det finns lite utrymme och förståelse för att ReTuren innebär andra värden som lokala jobb, relationer, tillit och aktiva medborgare i området. Det blir svårt att se kopplingen mellan miljömässiga värden och långsiktig social hållbarhet.
Sin Pantal
Sin Pantal är en ekonomisk förening som bygger på att samla in använda möbler, renovera dem och sedan hyra ut dem. I målgruppen finns alla de som vet med sig att de inte stannar länge på samma adress pga studier, jobb, familjeförhållanden mm. Företaget är under uppbyggnad men har identifierat en rad utmaningar: hur förvara och transportera möbler, hur hantera kunders olika reaktioner på återanvändning av t.ex. bord i förhållande till återanvändning av sängar ¬– vilka typer av möbler är OK för kunder att återanvända? Och hur långt kan man redesigna möbler och ändå behålla deras ursprungliga värden?
I diskussionen behandlades bl.a. frågan om samskapande med kunden, hitta juridiska former för uthyrning/leasing som inte är tråkiga och svåra att förstå, och som också framhåller avtalens positiva värden: hållbart, snabbt, enkelt och billigt.
Accus
Accus är ett stort skyltföretag som aktivt arbetar med återbruk. Hur kan skyltar konstrueras så att de så mycket som möjligt kan återanvändas; t.ex. skyltar med standardstorlekar och glas/plast i standardmått där skylten bara ändras med en ny plastfilm. Kan Accus sluta sälja skyltar och istället hyra ut/leasa skyltlösningar? I diskussionen framhölls samskapande och att än mer släppa in kunden i processen som viktiga för förstärkt återbruk.
Akademikerna
I den grupp som samlade akademiker från olika lärosäten fördes en diskussion kring
begreppen tillväxt, nedväxt och återväxt. Likaså förordades en omvärdering av synen på skönhet och estetik som hittills ensidigt framhållit det nya, unga och oförstörda medan återbruk bygger uppskattning av det gamla, slitna och återskapade.
Efter case-diskussionerna, delades deltagarna in per sektor och fick tillsammans reflektera kring vilka kompetenser och resurser i relation till cirkulär ekonomi den egna sektorn kan erbjuda andra sektorer.
I den gemensamma avslutande diskussionen poängterades skillnader mellan olika typer av värden: en del värden är mer synliga och lättare att identifiera medan andra värden upplevs mer osynliga, abstrakta och kanske även svårare att uttrycka (metaforen circular economy iceberg). Följande lyftes fram:
Synliga värden
• Återbruk av produkter
• Miljömässiga värden
• Minskat avfall
• Jobbskapande
Osynliga värden
• Relationer
• Tillit och förtroende
• Attityd- och beteendeförändringar
• Kollektiv förmåga
Nästa Co-Lab om återbruk och cirkulär ekonomi hålls den 5 maj kl. 13.00 på STORM som är Malmö högskolas nya innovationsmiljö på Citadellsvägen. Då är temat PROTOTYPING, dvs experiment i mindre skala för att testa och skapa bättre förståelse för hur man kan jobba med ett problem/en utmaning.
Skribent: Bjarne Stenquist
Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan