Den nya rapporten om socialt företagande visar hur den sociala ekonomin kan stärkas i Sverige. Störst hinder är bristande förståelse för sociala företag hos banker, investerare och stödorganisationer. De sociala företagen efterfrågar främst synlighet, ekonomiskt stöd och policyförändringar.
EU har prioriterat social innovation genom flera politiska initiativ – till exempel genom en handlingsplan för den sociala ekonomin. Sverige ligger däremot efter när det gäller politiska insatser, sedan den nationella strategin för socialt entreprenörskap och social innovation avslutades 2020.
Den svenska delrapporten European Social Enterprise Monitor 2023-2024, lanserades i Luleå den 24 oktober. Kartläggningen initierades av paraplyorganisationen Euclid Network 2021 och Mötesplats Social Innovation har ansvarat för den svenska kartläggningen.
Mötesplats Social Innovation vill bidra med forskningsbaserad kunskap genom datainsamling
Syftet med European Social Enterprise Monitor är att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos sociala företagare. Undersökningen ska peka på vägen framåt för hur den sociala ekonomin i Sverige kan stärkas.
– Vår ambition med att leda detta arbete är att driva på utvecklingen av datainsamling och forskningsbaserad kunskap för att bidra till forskningsfältet och en gemensam kunskapsbild om de sociala företagens utmaningar och behov, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation.
Samarbetat med en rad aktörer
I denna undersökningsomgång har Mötesplats Social Innovation samarbetat med en rad aktörer: Ashoka Nordic, flera regionala Coompanion-kontor, Effektfullt, Fremia, Mikrofonden, NÄTVERKET – Idéburen sektor Skåne, Partnerskapet för sociala innovationer i Region Örebro län, Reach for Change, Samhällsentreprenörskap Sverige och Skoopi.
– Samverkan är viktig för att kunna förankra undersökningens resultat i Sveriges sociala entreprenörers ekosystem – baserat på vår gemensamma kunskap, säger Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, som har lett arbetet med kartläggningen.
En ögonblicksbild av socialt företagande i Sverige
Den nya rapporten bygger på svar från 110 sociala företag. Rapporten ger en ögonblicksbild av hur de 110 svenska sociala företag som svarat ser på sig själv, sin verksamhet, på stödet för sociala företagare samt vilka hinder och möjligheter det finns för socialt företagande i Sverige.
Sociala aktörer vill först och främst skapa en social eller ekologisk samhällsnytta
En sak har de sociala företagen gemensamt. Oavsett organisationsform har aktörerna som sin drivkraft att skapa en social och/eller ekologisk samhällsnytta.
– Den egna ekonomiska vinsten för delägare eller medlemmar står inte i centrum. Målet med verksamheten är att bidra till ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomisk inkomst ses som ett medel, inte ett mål, säger Eugenia Segerstedt, forskare inom social hållbarhet och social innovation vid Luleå tekniska universitet och projektledare vid Mötesplats Social Innovation.
De sociala företagen är verksamma i en stor bredd av branscher och sektorer
De sociala företagen som ligger till grund för rapporten är fördelade över en stor bredd av branscher och sektorer, vissa inom flera sektorer. En tredjedel av företagen är verksamma inom hälsa, vård, omsorg och socialt arbete. Det är också den mest förekommande branschen för sociala företag på europeisk nivå. Ungefär en femtedel arbetar inom annan serviceverksamhet.
De sociala företagen har även en mångfald internt bland de anställda. Majoriteten uppger att de har anställda med funktionsnedsättning respektive migrantbakgrund.
Verkar främst på den lokala eller regionala nivån
Sveriges sociala företagare är verksamma närmast sina målgrupper, främst på den lokala och sedan den regionala nivån. Samtidigt har de koppling till globala och nationella aktörer och nätverk. Bland verksamhetens intäktskällor sticker försäljning till offentlig sektor ut som den mest förekommande. På andra plats kommer försäljning till konsumenter/privatpersoner följt av försäljning till vinstdrivna företag.
Bristande förståelse störst hinder för sociala företag
De tre mest förekommande barriärerna för de sociala företagen, såväl som topp tre bland de barriärer som hindrar i störst utsträckning, är ”bristande förståelse för och medvetenhet kring sociala företag hos banker, investerare och stödorganisationer”.
De sociala företagen efterfrågar främst följande stöd:
- synlighet och medvetenhet för sociala företag,
- tillgång till finansiering och ekonomiskt stöd, och
- förespråkande för förändringar av policy/lagstiftning.
Stor utvecklingspotential för att stärka socialt företagande i Sverige
– Vi hoppas att stödaktörerna för socialt företagande, finansiärer samt politiker tar till sig av dessa resultat och tittar på hur de skulle kunna bidra till en stärkt social ekonomi i Sverige, säger Gloria-Karin López.
Läs European Social Enterprise Monitor 2023-2024 – en delrapport från Sverige
Läs mer om undersökningen European Social Enterprise Monitor (ESEM)
Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan