Skarpt läge för ungas digitala ojämlikhet

Ulli Samuelsson Jönköpings universitet. Social innovation. Digital inkludering.

Den blixtsnabba digitala omställning Covid-19 orsakat sätter flera samhällsutmaningar i rampljuset. En sådan är digital inkludering. Vilka grupper hamnar utanför i dagens digitala verklighet? Hur påverkar den sociala distanseringen våra mellanmänskliga relationer? Hur skapar vi trygghet i den digitala upplevelsen? Vilka integritetsrisker uppstår när regelverk snabbt luckras upp för att möjliggöra innovation? Vilken verksamhetsutveckling tar sig sociala entreprenörer an under de nya förutsättningarna? MSI driver i dagsläget ett utforskande arbete kring olika perspektiv på hur social innovation kan främja digital inkludering och lösa högaktuella samhällsutmaningar.  I detta blogginlägg skriver Ulli Samuelsson, forskare vid Jönköping University, om ungas digitala ojämlikhet.

Som ett led i att minska spridningen av viruset Covid-19 har landets gymnasieutbildningar övergått till en verksamhet som är i stort sett helt digital. Det är lätt att ta för givet att våra gymnasieungdomar är väl rustade för en omställning till digital undervisning, att få tillgång till en egen laptop via skolan löser väl allt? Mitt i mediebruset om så väl virusets som digitaliseringens spridning går det att urskilja rapporter om att den digitala skolan inte fungerar så bra för alla. Vissa skolor vittnar om en ökad ”närvaro”, men det finns även de som vittnar om elevernas problem med uppkoppling till internet och möjligheten till studiero i hemmet.

Det är nu sex år sedan jag disputerade på en avhandling om digital ojämlikhet bland unga. Fokus i avhandlingen var skolans roll i att skapa förutsättningar för digital jämlikhet genom utbildning och tillgång. Kritiken i min avhandling var att skolan misslyckades med att ge elever lika förutsättningar att bli digitalt inkluderade. Denna kritik byggde på det så kallade kompensatoriska uppdraget som skolan har, dvs att kompensera för elevers olika förutsättningar.
I mitt avhandlingsarbete blev det tydligt hur elevernas olika hemförhållande hade betydelse för så väl tillgång till internet i hemmet, digital kompetens samt attityd till datorn som en resurs i skolarbetet. En del av studien genomfördes när allt fler gymnasieskolor valde att låna ut laptops till eleverna för skolarbete i skolan och hemma. Att via skolan få tillgång till en egen dator även efter skoldagen var inte enbart positivt för eleverna. Flera berättade om bristande tillgång, eller dålig uppkoppling, till internet hemma. Det blev ett extra stressmoment för dessa elever att se till att ladda ner det skolmaterial som behövdes hemma innan de lämnade skolan för dagen. På den tiden handlade det främst om att få tillgång till olika dokument och det var sällan något krav på tillgång till internet när de väl laddat ner allt till den egna datorn. Däremot kunde de som saknade internettillgång i hemmet inte använda sig av olika länkar eller webbresurser efter skoltid.

Hos pappan fanns det bra tillgång till internet, medan det hos mamman inte fanns någon internetuppkoppling alls.

Tillgången till internet i svenska hem har ökat sedan dess. Men även om det idag är 95 procent av alla svenskar som använder internet, så finns det fortfarande specifika grupper där användningen är lägre. Bland dessa grupper hittar vi vuxna med endast grundskoleutbildning (85 %), hem med en hushållsinkomst under 300 000 kr (90 %) och kvinnor (94 %). Bland de elever som jag intervjuade i samband med avhandlingsarbetet fanns det de som berättade om skillnader i internettillgång hos sina frånskilda föräldrar. Hos pappan fanns det bra tillgång till internet, medan det hos mamman inte fanns någon internetuppkoppling alls. Det är rätt troligt att elever som lever med ensamstående mammor med låg utbildning och inkomst, har lägre tillgång till väl fungerande internetupp­koppling än de som lever med båda föräldrarna i ett hushåll med bra ekonomi. Allt enligt de socioekonomiska mönster som vi fortfarande ser i Sverige.

De socioekonomiska skillnader som går att i se i internettillgång riskerar med andra ord att bidra till ytterligare utslagning i en tid när all undervisning sker på distans.

I ett hem med högre sammanlagd inkomst och där flera familjemedlemmar är internetanvändare är chansen även större att det finns tillgång till internet via bredbandsuppkoppling, 57 procent av hushållen har idag fiberuppkoppling och 32 procent har mobilt bredband. Samtidigt kom det idag (17/4) besked om att Jordbruksverket stoppar stödet till bredbandsutbyggnad på landsbygden under resten av året. Det är idag lätt att glömma att det inte räcker med tillgången till en dator för att kunna ta full del av skolans distansundervisning. En snabb och stabil uppkoppling till internet avgör till stor del kvaliteten på den utbildning som ges. De socioekonomiska skillnader som går att i se i internettillgång riskerar med andra ord att bidra till ytterligare utslagning i en tid när all undervisning sker på distans.

I en samhällssituation med hög grad av varsel och permitteringar är risken stor att unga som kommer från hem med låg socioekonomisk status drabbas ekonomiskt i högre grad än unga från hem med hög utbildningsnivå. Att skolor bidrar med kontantkort för mobilsurf verkar vara en vanlig lösning för elever utan tillgång, eller med enbart begränsad tillgång, till internet i hemmet. Tyvärr är detta inte en långsiktig lösning och inte heller en speciellt bra lösning för de elever som bor i områden med dålig mobiltäckning. Den digitala ojämlikheten blir på så vis extra tydlig nu och kan i värsta fall få negativa konsekvenser för enskilda elever under en lång tid framåt. Samtidigt kan omställningen till digital distansundervisning skapa stora fördelar för elever med hög studiemotivation, bra stöd från föräldrar och ett digitalt välutrustat hem.

Blogginlägget har också publicerats på Jönköping Universitys bloggsida Vertikals

______________________

Ulli Samuelsson har sedan mitten av 90-talet arbetet inom området digital kompetens och digital inkludering. Först inom det privata näringslivet, men sedan 2004 på Högskolan för lärande och kommunikation, på Jönköping University. 2014 disputerade hon på en avhandling om ungas digitala ojämlikhet och har sedan dess även bedrivit forskning om äldre personers digitala delaktighet. En drivkraft i hennes forskning är att få större kunskap om de utmaningar som den digitala utvecklingen bidrar till, tekniken skapar både inkludering och exkludering för människor!

Sedan 2019 är Ulli även regionansvarig för Mötesplats Social Innovation, då med placering på Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, även det en del av Jönköping University.

Enkla tips för bättre digitala möten hemifrån

Att samverka är i dessa tider viktigare än någonsin och vi hoppas att organisationer fortsätter att arrangera mötesplatser som bygger nätverk och möjliggör lösningar på samhällets stora utmaningar. Därför har vi här samlat ett antal punkter som ger er goda förutsättningar för ett lyckat videomöte med verktyg som Zoom, Skype, Microsoft Teams och Google Hangouts. Mycket har ni säkert koll på, men förhoppningsvis hittar ni någonting som kan göra er nästa digitala presentation ett snäpp vassare.

Ladda ner broschyren kostnadsfritt.

Digitala mötesplatser för en fortsatt social hållbarhet

Trots Corona-pandemi och social distansering sprudlar det av inspirerande initiativ som gör att vi kan mötas på nya sätt, i mer digitala former. Precis som att Mötesplats Social Innovation tänker nytt och ställer om, gör många andra organisationer och verksamheter också det. Här har vi samlat några av aktiviteter (på svenska och engelska) där den sociala hållbarheten står i fokus. 

 

Global Action webinar hosted by the OECD, OCDE and Euclid Network (9 april)

The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), with financial support from the European Union, has launched a Global Action to promote the social and solidarity economy (SSE) over the next 3 years. Take part in this seminar to get a first insight on the Global Action and understand how you could get involved.

More information

 

The Imagine Better Series: The Honest Generation (14 april)

Meet your new consumer: The Honest Generation. This digital event, will share new insight into the emerging Gen Z consumer’s radically shifting expectations of business and brands and guidance on what it means for business, during Covid19 and beyond. Gen Z prioritizes product honesty over brand purpose and thinks almost no brands are doing enough to meet their demand for sustainable solutions.

More information

 

Digital medborgardialog under och efter krisen (16 april)

Välkommen till ett webinarium där du får lär lära dig om hur man kan genomföra framgångsrika medborgardialoger utan fysiska träffar!

Mer info och anmälan

 

Nordic Community call #1: How to build and strengthen cross-sector partnership so that they weather crises and challenges (16 april)

A collaborative discussion with Emma Lindgren, Ashoka Nordic and Jenny Perzon, Accenture Sweden and PhD at Stockholm School of Economics on cross-sector collaborations.

More information.

 

The 2020 We Don’t Have Time Climate Conference (April 20 – 25th)

Earth Day Network and Exponential Roadmap invite you for Earth Day Week, April 20–25, 2020. Broadcasting live talks and other daily shows from Washington DC, Stockholm and with speakers, thinkers and doers from all over the world.

More information

 

Corona Cup – ideas worth sharing (18 mars – 31 dec 2020)

Venture Cup tillsammans med andra partners har skapat en plattform för att samla ideér, förslag och initiativ som på olika sätt kan hjälpa människor, företag och samhället under den rådande situationen i och med Corona-pandemin.

Mer information

 

Terrific Tuesdays – En digital gemenskap

Vi behöver samlas på ett nytt sätt. Ge varandra kraft, mod och inspiration att se en ljus framtid trots all ovisshet.Välkommen till TerrificTuesdays – en digital konferens varje tisdag klockan två i din dator, platta eller mobil.

Mer information

Hela Sverige mobiliserar

I tider som dessa behövs sociala innovationer mer än någonsin – stort som smått. På MSI kommer vi nu verka för att lyfta goda initiativ och idéer på alla samhällsnivåer för att visa på den innovativa samhällskraft som uppstår när hela Sverige mobiliserar.

Tillsammans kan vi lyfta fram värdefulla initiativ som skapas och utvecklas i spåren av Coronavirusets spridning.

Vi ställer därför en öppen fråga till alla våra följare: Vilka initiativ vill ni lyfta fram som fler kan ta del och inspireras av nu och på längre sikt?

Tipsa oss på: socialinnovation@mau.se

 

Nya medarbetare ansluter till MSI i Syd

nya-medarbetare-msi

I dessa märkliga tider bjuder vi på lite goda nyheter. Nu ansluter nämligen två nya stjärnor till vårt team på Mötesplats Social Innovation i Syd. De bägge går in i rollen som juniora projektledare och kommer att driva aktiviteter i syfte att skapa mötesplatser och kunskapshöjande insatser inom området social innovation. Vi bad Gloria-Karin och Celia berätta lite om sin bakgrund och vad de tar med sig in i Mötesplats Social Innovation.

Gloria-Karin López

Gloria-Karin López mis
Gloria-Karin López

Vilken är din bakgrund?

– Närmast kommer jag från Lunds universitet där jag arbetat som projektassistent och studentkoordinator relaterat till olika hållbarhetsfrågor och evenemang såsom Hållbarhetsveckan i Lund och olika remissinstansers åsikter om den nationella Agenda 2030-delegationens slutrapport kring hur Agenda 2030 ska förverkligas i Sverige. Dessförinnan har jag varit projektledare vid Retoy – ett socialt företag som vill leka sig till en bättre värld genom leksaksbyten där barnen får lära sig om sina rättigheter samt praktisera cirkulär och giftfri konsumtion. Dessa erfarenheter har varit oerhört givande och ett sätt för mig att omsätta mina kunskaper inom mänskliga rättigheter och hållbarhetsvetenskap.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Som nyanställd i MSI tar jag med mig en stark drivkraft för att skapa förutsättningar för att lösa dagens problem – vare sig det gäller diskriminering, ohållbara transporter eller rigiditeten i samhällets stuprör som försvårar för samverkan över sektorsgränser. Vi har så mycket att lära oss av varandra mellan sektorerna och jag tror verkligen att sociala innovationer och socialt entreprenörskap kan skapa lösningarna för ett mer hållbart samhälle!

En social innovation som ligger dig extra varmt om hjärtat?

– Det är svårt för mig att välja ut enbart en social innovation men jag tror att det i så fall får bli No Isolations varma teknologi. Den består dels utav KOMP, en dator i form av en tjock-teve med enbart en knapp för att motverka ensamhet bland äldre, och dels AV1, en kommunikationsrobot åt långtidssjuka barn som möjliggör deras rätt till utbildning från sjukhussängen samtidigt som de är representerade i klassrummet. Ett väldigt inspirerande sätt att använda teknologi på!

Kuriosa om dig

– När jag gick i femte klass vann jag Simrishamns kommuns dikttävling för den årskursen och nyligen har jag startat ett nytt basketlag tillsammans med Amanda Häll hos Malbas för tjejer samt icke-binära mellan 17-30 år.

Celia Boltes

Celia Boltes - MSI

Vilken är din bakgrund?

– Jag är utbildad samhällsplanerare och journalist och har min bakgrund inom civilsamhället. I mina tidigare roller har jag främst fokuserat på att tillgängliggöra nyheter och politik för en yngre målgrupp. I mina senaste uppdrag har jag exempelvis arbetat med att ta fram en ny organiseringsmodell för att involvera unga i kommunala beslutsprocesser i Malmö. Jag har även varit jobbat tillsammans med Stadsbiblioteket i Malmö för att främja ungas filmskapande och lyfta nya röster inom film.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Jag hoppas kunna föra in viktiga perspektiv när det kommer till frågor om tillgänglighet kopplat till social innovation. Jag är van att jobba med en ung målgrupp, och för mig är det viktigt att skapa mötesarenor och engagemang som är öppet för en bredare målgrupp. Det kan exempelvis handla om grundläggande frågor kring språk – vad betyder egentligen “social innovation”? Men det kan också handla om synen på innovation – vem är det som producerar social innovation och vem ses som mottagare?

En social innovation som ligger det extra varmt om hjärtat?

– Jag är ett big fan av initiativ och lösningar som är enkla att förklara. Ett initiativ som jag verkligen gillar är “Kunskapslunchen” som hålls på Kunskapsgymnasiet i Malmö. Kunskapslunchen går helt enkelt ut på att elever bjuder in personer som jobbar inom yrken som de är nyfikna på, sen äter de lunch tillsammans i matsalen på skolan. Lunchen ger ungdomar möjligheten att ställa frågor kring utbildningsval och drömmar, men det är samtidigt också ett superbra tillfälle för yrkesverksamma att mötas och bredda sitt nätverk – win win!

Träffarna drivs av Fatime Nedzipovska med den enkla pitchen: “Älskar du Malmö? Vill du peppa kids till att ta över världen? Gillar du (gratis) lunch? BOOM – då har du hamnat rätt!”.

Kuriosa om dig

– En rolig grej är att jag är en av ganska få i Sverige som spelat både ett SM, EM och VM – i olika sporter! Jag har alltid varit intresserad av alla bollsporter och började spela fotboll redan som femåring. Nu har jag hunnit med att spela SM i futsal, EM i dodgeboll (spökboll), och VM i “five-a-side”.

Vi ställer inte in – vi tänker nytt och ställer om!

Vi befinner oss i ett läge som ingen av oss tidigare varit med om. Coronapandemin ger upphov till oro, ovisshet och osäkerhet kring hur vi bäst hanterar situationen, samtidigt som vi bibehåller en någorlunda vanlig vardag.

När samhället står inför strukturella förändringar blir samtidigt nya innovativa lösningar möjliga – för att inte säga nödvändiga. Vi på Mötesplats Social Innovation följer noga de förändringar som sker, men står för den sakens skull inte stilla.  Vår verksamhet fortskrider, bara med förändrade tillvägagångsätt.

Teknik

Vi har fantastisk teknik i vårt samhälle idag. Teknik som möjliggör fortsatt utveckling av, och kunskapshöjande insatser inom, området social innovation.

Samhällskraft

Det finns också en enorm samhällskraft som vi på allra bästa sätt vill ta vara på. Detta för att fortsatt arbeta mot vårt mål: Att stärka social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030”.

 

– Sociala innovationer har ett stort värde för de angelägna och aktuella frågor som vi alla berörs av. I den tid vi befinner oss tänker jag på ungas skola och lärande, äldres service och omvårdnad, vikten av mellanmänskliga relationer i en allt mer digital värld och inte minst omtanken om varandra. För mig känns det självklart att MSI har en viktig roll i att på nya sätt mobilisera och samla aktörer, bygga kapacitet, dela kunskap och lyfta fram goda exempel som vi alla kan ta del och inspireras av, säger Hanna Sigsjö, Verksamhetsledare på MSI.

Vi ses online!

Med detta sagt kommer vi liksom många andra tvingas tänka om kring de fysiska mötesplatser vi planerat. Men det innebär inte att vi ställer in. Utgångspunkten är istället att så många aktiviteter som möjligt genomförs i digitalt format.

Följ oss i våra sociala kanaler för uppdaterad information!

Efterlysning antologikapitel om social innovation

Uppdaterad 200328: Deadline för kapitelförslag är 13 april 2020.

För att ge en aktuell överblick av forskningen om social innovation i Sverige efterlyses kapitel till en antologi, skrivna av forskare från olika lärosäten och discipliner.

Antologin skrivs på svenska för att den lätt ska kunna nå både forskare och studenter men också andra samhällsaktörer, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, tjänstepersoner och politiker. Den utges av Studentlitteratur, i samarbete med Mötesplats Social Innovation. Redaktörer är Malin Lindberg (Luleå tekniska universitet), Karl Johan Bonnedahl (Umeå universitet) och Annika Egan Sjölander(Umeå universitet).

Mer information om antologin hittar du här

Social innovation i fokus: Kunskaps- och kapacitetsutveckling

Sociala innovationer utvecklas inom offentlig sektor samtidigt som den offentliga sektorn har en viktig roll som möjliggörare och främjare av social innovation, t.ex. i rollen som mottagare, medutvecklare, upphandlare, kund och partner för nationell skalning och spridning av sociala innovationer. Denna viktiga roll betonas tydligt i ”Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation” samt av Sveriges Innovationsmyndighet Vinnova.

     ”Ökad förståelse för social innovation inom offentlig sektor är av vikt inte minst för att de ofta är mottagare, medutvecklare, pådrivare och potentiell kund för den lösning som utvecklas.” (Social innovation i Sverige, Kartläggning av ekosystemet för social innovation. Vinnova 2018)

     ”En av de viktigaste förändringar som behöver ske för att uppmuntra fler sociala entreprenörer och för att fler sociala företag ska kunna starta och växa, är att förtydliga affärsrelationen till eller samarbetet och partnerskapet med de offentliga aktörerna.” (Regeringens strategi för sociala företag 2018)
 

Mötesplats Social Innovation (MSI) finns sedan 2019 etablerat i stora delar av Sverige genom regionala noder vid Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet, Örebro universitet, Jönköping University och Malmö universitet. Genom en enkätundersökning (som genomfördes i december 2019) till offentliga tjänstepersoner på kommunal och regional nivå ställdes frågan om kunskap och kapacitet de har behov av utveckla för att stärka möjligheterna till att social innovation utvecklas, efterfrågas och integreras i deras organisation.

Med inspiration från ”Nesta’s Competency Framework for Experimenting and Public Problem Solving” listade MSI i enkäten 12 förslag på områden som skulle kunna vara relevanta för kunskaps- och kapacitetsutveckling i syfte att stärka social innovation i Sverige. Enkäten bad respondenter att rangordna de för dem fem viktigaste områdena.
 

MSIs regionansvariga skickade enkäten till 253 personer på kommunal och regional nivå och svarsfrekvensen blev 40%. Enkätsvaren visade följande fem viktigaste områden för kunskaps- och kapacitetsutveckling inom offentlig sektor i Sverige med potential att stärka social innovation som samhällskraft.

Sammantaget fick svaren följande procentuella fördelning (nationellt) mellan områdena – där hög poäng innebar högt prioriterat område. 

Tvärsektoriell samverkan
15%
Samskapande och medborgarinvolvering
13%
Social innovation i teori och praktik
10%
Förändringsledning
9.5%
Finansieringslösningar för samhällsinvesteringar
9%
Innovationsfrämjande upphandlings- och samarbetsformer
9%
Social innovation och Agenda 2030
7.5%
Effektmätning
7%
Digital social innovation
6%
Agila arbetsmetoder
5.5%
Intraprenörskap
4.5%
Policy för social innovation
4%
Nedbrutet på region ser svaren liknande ut. Men rangordningen och vissa områden skiljer sig åt.  

Nedan följer en sammanfattande film om enkätresultatet nationellt och från de olika regionerna som deltog. Därefter kommenterar Geoff Mulgan, fd VD på Nesta, Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Lars Stjernkvist, ordförande Norrköpings temat och resultatet från enkäten.

MSI fortsätter dialogen kring svaren för att i samverkan med våra regionala nätverk identifiera relevanta teman och mötesplatser som kan stärka kunskap och kapacitet för social innovation, socialt entreprenörskap och socialt företagande i regionerna. 
 
Vill du veta mer eller samarbeta kring fortsättningen? 
Kontakta oss gärna! 
 
Norrbotten: Marita Holst 
Stockholm: Olle Jonsson
Örebro: Ingela Pihl
Jönköping: Ulli Samuelsson
 
Gäller ditt intresse annan ort än ovan? Kontakta Lina Palmer.
 

Ett ramverk för impact investing

Swedish National Advisory Board  for impact investing (NAB) är en medlemsorganisation som arbetar för att ”Grow the Impact Economy” i Sverige. Mötesplats Social Innovation är medlem i NABen och har tillsammans med en sektorsövergripande arbetsgrupp tagit fram ett förslag till ett ramverk som medlemmarna kan ställa sig bakom kring vad som är och inte är impact investing. I arbetsgruppen som MSI har hållit samman ingick Norrsken, Prosper, Skandia, Rädda Barnen, Effektfullt och Leksell Social Ventures.

För att testa ramverket i praktiken genomfördes en workshop kring 5 case. Skandia var värd för en workshoppen som bjöd på livliga diskussioner och samtal, enighet och oenighet, olika perspektiv och ingångar, nya och värdefulla lärdomar. Deltog gjorde Svenska Kyrkan, Leksell Social Ventures, Fryshuset, Rädda Barnen, Nordea Asset Management, Trill Impact, Summa Equity, For this World, Handelshögskolan i Stockholm, Impact Invest Scandinavia, MSI och Skandia.

Ett speciellt varmt tack till Helena Hagberg från Skandia och Jenny Carenco från Prosper för gott samarbete och en proffsigt sammanhållen och modererad workshop som gav stort värde för deltagarna. Nästa steg är att NABen lanserar version 1.0 av ramverket.

Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Jenny Carenco

Mötesplats Social Innovation i Syd söker projektledare!

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som finns mitt i centrala Malmö. Vi har cirka 1 800 medarbetare och 24 000 studenter. Vår forskning och våra utbildningar präglas av den roll som universitet har i ett öppet samhälle – att på vetenskaplig grund och tillsammans med andra samhällsaktörer bidra till ett hållbart och jämlikt samhälle. Att identifiera och ta oss an framtidens utmaningar är högt prioriterat. Våra forskare och studenter vill vara med där det händer och tillsammans med andra skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt.

Mötesplats Social Innovation
Mötesplats Social Innovation (MSI) är den samlande nationella kunskapsplattformen för social innovation och socialt entreprenörskap. Vår främsta uppgift är att aktivt följa vad som händer inom fältet, både i Sverige och internationellt och se till att kunskap och erfarenheter utvecklas, delas och kommer till användning. Tillsammans med akademi, näringsliv, offentliga och ideella aktörer bygger vi kapacitet för innovation som möter samhällsutmaningar.
Anställningen som projektledare är huvudsakligen inom ramen för projektet ”Nationell kunskapsplattform för social innovation” med syfte att skala upp och etablera MSI över hela landet. Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Örebro universitet är huvudparter för etableringen som genomförs med stöd från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet.

Som projektledare kommer du vara med och bygga upp den regionala noden i södra Sverige i ett team bestående av tre personer som leds av regionansvarig för MSI i Syd. Noden ska bidra till kunskapsutveckling, kunskapsdelning och möjligheten för utövare och potentiella utövare inom social innovation, socialt entreprenörskap och socialt företagande att mötas. Styrgruppen för MSIs verksamhet i syd består av ledamöter från Malmö universitet, Malmö stad, Mötesplats Social Innovation och Region Skåne.
Inom ramen för tjänsten kommer du också att vara med i genomförandet av Social Innovation Summit 2020, Nordens största mötesarena för social innovation som MSI arrangerar i samarbete med Malmö universitet och Malmö stad.

Innehåll och arbetsuppgifter
I uppbyggandet av en regional nod med mötesplatser för kunskapsutveckling och kunskapsdelning vänder sig projektet till näringsliv, offentlig sektor, akademi och idéburen sektor. Projektet söker därför en relationsbyggande junior projektledare med erfarenhet av sektorsövergripande samarbeten och partnerskap. Rollen är operativ och dynamisk och innefattar arbetsuppgifter som:

  • Koordinera och genomföra kunskapsutvecklande och kunskapsdelande aktiviteter
  • Koordinera och genomföra sektorsövergripande mötesarenor
  • Involvering och dialog med användare/medborgare och representanter från civilsamhället
  • Engagemangs- och relationsbyggande aktiviteter kring social innovation
  • Dokumentation och underlag till rapportering

Kvalifikationer
Vi söker dig som är i början av din karriär och vill utvecklas i rollen som projektledare. Du har en examen på högskolenivå och ett intresse för social hållbarhet. Du har något års erfarenhet av att leda egna projekt samt att koordinera och genomföra mötesarenor. Det är meriterande med erfarenhet från arbete i, eller samarbete med en eller flera samhällssektorer, gärna ideell och offentlig sektor. Du har goda kommunikations- och samarbetsfärdigheter. Du behöver kunna uttrycka dig flytande i både tal och skrift på både svenska och engelska.
Som person är du driven, relationsbyggande, kommunikativ och prestigelös. Du har dokumenterat goda projektledaregenskaper och skapar lätt kontakter och nätverk. Det är också viktigt att du är lyhörd, serviceinriktad och lösningsorienterad.

Upplysningar
Regionansvarig Mötesplats Social Innovation i Syd, Emelie Dahlström, emelie.dahlstrom@mau.se, Tel: 040-665 72 34
Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation, Hanna Sigsjö, hanna.sigsjo@mau.se, Tel: 040-665 70 02
Inför rekryteringsarbetet har Malmö universitet tagit ställning till rekryteringskanaler och marknadsföring. Vi undanber oss därför alla erbjudanden om annonserings- och rekryteringshjälp i samband med denna annons.

Ansökan
Malmö universitet är värd för MSIs verksamhet i syd. Du söker anställningen via Malmö universitets rekryteringssystem genom att klicka på knappen ”Ansök”. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med annonsen och att den är universitetet tillhanda senast 2020-01-27. Ansökan skall innehålla CV och personligt brev med löneanspråk.

Övrigt
Anställningen är tidsbegränsad till och med 2020-12-31, omfattande 100 %. Malmö universitet är en arbetsplats och ett lärosäte som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där jämställdhet och lika villkor tillför mervärde i vår verksamhet. Malmö universitet tillämpar individuell lönesättning.

Tillträde
Snarast enligt överenskommelse.

Fackliga företrädare
Martina Vall, Saco-S, Tel: 040-665 72 98
Naser Eftekharian, ST-OFR, Tel: 040-665 75 49

ANSÖK HÄR