Biblioteken möttes i ett Co-Lab

I samband med MSI:s satsning på att arbeta med designprocesser för att främja social innovation, så kallade Co-Labs, följde vi med till Lund för att vara med på ett ”lab” med deltagare från olika bibliotek i Skåne. Temat för denna träff var: Arbetsplatser i förändring

Läs mer

Ny politik för hållbart företagande

Just nu bjuder regeringen in till en dialogrunda för att utforma sin politik för hållbart företagande. I Stockholm, Göteborg och Malmö arrangeras rundabordssamtal med inbjudna representanter från hela samhället.

Läs mer

Skånsk samverkan för sociala innovationer

Den 1 september startar ett 3-årigt samverkansprojekt som syftar till att främja utvecklingen av social innovation i Skåne. Projektet finansieras till största delen av Region Skåne, Tillväxtverket och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och omsätter totalt 25 miljoner kronor.

Läs mer

Vinnova breddar sitt arbete med innovation

– Det är lite som att rita kartan samtidigt som man kör bilen.
Det säger Anna Edwall, programansvarig för social innovation på Vinnova med anledning av att de i dagarna presenterar sin första stora satsning på social innovation.

Läs mer

Ny kartläggning av europeiska sociala företag

Att det inte har funnits tillräcklig statistik för att kunna jämföra och följa utvecklingen av sociala företag (social enterprise) i Europa är ett välkänt problem. Det har man från EU:s håll försökt råda bot på genom att kartlägga hur olika europeiska länder ser på och arbetar med sociala företag. Kartläggningen var klar i slutet av 2014 och startade i april 2013 har sitt ursprung i EU:s Social Business Initiative.

Det är lättare sagt än gjort att jämföra sociala företag när begreppet har så olika innebörd i flera av de undersökta länderna. Mångfalden i de europeiska ländernas ekonomiska system, såväl som kultur och välfärdsmodeller gör att det är svårt att mäta, jämföra och utvärdera de europeiska sociala företagens utveckling. I studien har man valt att titta på exempelvis om det finns en nationell policy, legala ramverk, stöd för affärsutveckling, inkubatorer, impact investment marknader, certifieringssystem eller mätmetoder för resultat. Studien är en inledning på vad man från EU-håll hoppas ska bli ett kontinuerligt arbete som kan lyfta fram såväl framgångsfaktorer som de hinder som sociala företag upplever finns.

För att kartlägga sociala företag måste man först definiera vad som är ett socialt företag och man har utgått från EU:s definition inom ramen för SBI där ett socialt företag kännetecknas av att det har tre dimensioner: entreprenöriell, social och governance.

sbi-diagram

Ett socialt företag har även följande karaktärsdrag:

  • Organisationen/företaget bedriver löpande kommersiell verksamhet i form av produktion av varor och/eller tjänster.
  • De har ett tydligt och primärt samhällsnyttigt mål.
  • De begränsar vinstutdelning till förmån för att nå det samhällsnyttiga målet i första hand.
  • De är oberoende av stat och kommersiella aktörer
  • De styrs demokratiskt och karaktäriseras av en delaktighet i beslutsprocesser Källa: SBI

 

Men i ett flertal av de deltagande länderna avviker man från denna definition:

  • Sex av länderna kräver inte en inkluderande governance modell och ett flertal länder ser inte governance som ett definierade karaktärsdrag.
  • Flera länder tolkar begreppet oberoende i första hand i relation till stat och offentlig sektor. Endast i Italien och Portugal relateras oberoende även till näringslivs-/for-profit sektorn.
  • I några få länder, Sverige inkluderat, är begreppet socialt företag begränsat till att handla om vad man i andra länder kallar arbetsintegrerande sociala företag ( WISE). En begränsning som i svensk lag och policy utesluter ett flertal av de företag som i andra länder kallas sociala företag såsom sociala företag inom välfärds- och utbildnings-, miljö- eller fair trade-sektorn. De övriga länderna som använder sig av en mer begränsade definition är Finland, Litauen, Polen och Slovakien.

I studien slår man fast att stödstrukturer för sociala företag är underutvecklade i hela Europa förutom i Italien, Frankrike och Storbritannien. Åtta av 29 länder har en policy för utvecklingen av sociala företag; Bulgarien, Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Slovenien, Storbritannien och Sverige. Den svenska policyn är dock endast riktad mot arbetsintegrerade sociala företag. Sex länder arbetar med att utveckla en policy.

I studien noterar man en växande rörelse mot att allt fler väljer att definiera ett socialt företag som ”en autonom organisation som kombinerar ett samhällnyttigt mål med entreprenöriell aktivitet”.

Men det finns också några få europeiska länder vars arbete med sociala företag på många sätt driver utvecklingen av nya tjänster, nya affärsmöjligheter, nya kreativa och digitala näringar samt hållbara produkter och tjänster. Det är länder som Belgien, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Flera länder har inrättat särskilda legala former för sociala företag och några länder har ett certifieringssystem t e x Tyskland, Polen, Finland och UK. Men de flesta sociala företag ”gömmer sig” i redan existerande organisationsformer främst stiftelseformer med kommersiell verksamhet, i kooperativa former eller bland traditionella företag med sociala eller miljömässiga mål och affärsidéer.

20 länder har en särskild legal form eller stadgar för sociala företag, men i de flesta länder opererar sociala företag ”under radarn”, vilket gör det mycket svårt att få en översikt över antal sociala företag i Europa och vad de gör.

Några arbetsområden kan dock urskiljas:

  • Sociala företag som riktar sig till människor som på olika sätt drabbats av utanförskap s k arbetsintegrerande sociala företag (WISE)
  • Generella välfärdstjänster som t ex äldre- och barnomsorg, sjukvård, utbildning etc.
  • Andra välfärdstjänster som kollektivtrafik, underhåll av gemensamma utrymmen etc.
  • Demokrati, mänskliga rättigheter och digital delaktighet
  • Miljöaktiviteter såsom att verka för minskade utsläpp och avfall eller mer förnybar energi.
  • Solidaritet med utvecklingsländer t ex i form av fair trade aktiviteter

Mest framträdande är WISE- företagen, men sociala företag opererar inom hela välfärdsområdet. De flesta av de sociala företagen har en hybrid affärsmodell med inkomster från såväl kommersiella aktiviteter som bidrag och donationer liksom kontrakt med offentlig sektor.

Studien består av en executive summary, samt rapporter från de 29 undersökta länderna. Den svenska rapporten är sammanställd av bl a forskaren Malin Gawell.