4 september 2024 - Mötesplats Social Innovation

Innovationsförmågan inom akademin behöver breddas så att forskningsresultat, kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Örebro universitet är med Social Impact Lab pionjärer i Sverige när det gäller att stärka kunskapen om metoder och arbetssätt för social innovation inom akademin. Nu följer fler lärosäten efter. Mötesplats Social Innovation har möjliggjort en kraftsamling.

Innovation vid svenska lärosäten har en slagsida mot teknisk idéutveckling. För att bredda innovationsförmågan, och se till att forskningsresultat, kunskap och kompetens från en bredd av områden kommer samhället till nytta behövs såväl strukturer, processer som kulturen och attityderna inom akademin förändras. Innovationskontorens uppdrag i Sverige styrs inte genom högskolelagen och tolkas olika. Dessutom skiljer sig organisering och styrning åt.

2017 fick Örebro universitet medel av Tillväxtverket för att finansiera ett nytt innovationsprogram som skulle bidra till att stärka innovation i sociala frågor och social hållbarhet. I senare skeden har både Vinnova och Länsstyrelsen bidragit med medel till att utveckla det som kommit att bli Social Impact Lab.

– Vi ville stimulera innovation inom fler forskargrupper och kunskapsområden och få med oss fler kvinnor, genom att bredda rekryteringen till innovationskontoren, säger Åsa Allard, verksamhetsledare och innovationsrådgivare, Örebro universitet Holding AB och initiativtagare till Social Impact Lab.

Konsoliderar verksamheten genom utvärdering och utbildning

Efter sju år har Örebro universitets innovationskontor valt att pausa Social Impact Lab under 2024 för att utvärdera programmet och sprida arbetssättet till fler lärosäten genom en utbildning om Social Imapct Lab för innovationsrådgivare. Enkäter med deltagarna i Social Imapct Lab visar vad deltagarna tycker om programmet och vad man är nöjd med. Själva gruppen, kontinuiteten och att träffas fysiskt är viktiga nyckelfaktorer i programmet.

Nytt innovationsprogram startat vid Malmö universitet

Örebro universitet har genom åren fått förfrågan från flera lärosäten om en utbildning i hur man kan bredda det akademinära stödet i innovation. I april startade en utbildning med nio innovationsrådgivare och deltagare från Malmö universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

– Mötesplats Social Innovation möjliggjorde att vi fick samla ihop intresset för en utbildning. Tillsammans med min kollega Åsa Allard genomfördes en workshop på SNITTS konferens Innovation by Collaboration 2023 och i april startade vi en utbildning som avslutades i augusti, då ett nätverk för fortsatt lärande och erfarenhetsutbyte, för tidigare deltagare, formerades, säger Katarina Wetter Edman, forskare, innovationsrådgivare och regionansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Örebro univiersitet.

I år startade ett systerprogram till Social Impact Lab vid Malmö universitet, Societal Impact Lab (SIL), vid Linnéuniversitetet pågår rekrytering till en liknande satsning och även Umeå universitet har tankar om att satsa på social idéutveckling.

Flera utmaningar vid idéutveckling av sociala innovationer

Tekniska innovationer bygger ofta på ett traditionellt tillväxtparadigm. Det finns flera aktörer som stöttar dessa typer av innovationer och det är lättare att hitta finansiering för teknisk innovation än för sociala innovationer. Det finns också en intern utmaning inom akademin och hos forskare inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Inom dessa forskningsämnen finns en större ovana att använda begrepp som innovation och entreprenörskap. Den här forskargruppen har tydliga drivkrafter som handlar om att göra samhällsnytta, ofta sker det snarare i samarbete med offentlig sektor än i egna bolag.

– Vi kan se att väldigt många av de som kommer in i vår innovationsprocess inte har samma logik inom sitt ämne eller motsvarande stöd. Det behövs både en process-, kultur- och beteendeförändring, säger Katarina Wetter Edman.

Programmet är gruppbaserat och utgår från tjänstedesign

Örebro universitet kunde inledningsvis genom innovationskontorets medel finansiera forskares tid. Under de fyra första åren fick forskarna finansiering för en heldag i veckan till att delta i idéutvecklingsprogrammet. Sedan 2021 får forskarna stå för tiden själva i det ettåriga programmet där deltagarna träffas 2,5 timme per vecka. 6-8 personer deltar varje omgång. Region Örebro Län finansierar varje år tid för ett antal affilierade forskare att delta i programmet

För att delta i Social Impact Lab ansöker forskarna med sin idé och beskriver vilken samhällsutmaning den adresserar och hur den stärker social hållbarhet. Programmet utgår från modellen Five disciplines of Innovation, utvecklad av Stanford Research Institute och bygger även på tjänstedesign, förändringsteori och entreprenörskapsteori. Under programmet får forskare tillsammans med praktiker, brukare och andra utforska behov och prototypa olika lösningar med siktet inställt på att utveckla nya innovativa idéer. Förhoppningen är att kunna bidra till att förbättra samhällets handlingsförmåga att ta sig an de brister enskilda medborgare, grupper eller aktörer upplever. Med ökade klyftor i samhället och då välfärden brister behövs innovationer inom offentlig sektor, inte minst.

Flera idéer har utvecklats och används idag i samhället

Forskaren Anna Duberg som deltagit i Social Impact Lab har utvecklat Dans för hälsa, en forskningsbaserad och hälsoekonomiskt effektiv metod som kompletterar elevhälsans arbete med att stärka psykiskt välbefinnande hos unga. Innovationen har spritts till 100 kommuner och bidrar till en kostnadseffektiv vård. Ett annat exempel är Safewards, utvecklat av forskaren Veikko Pelto Piri, som är ett preventivt program och metodmaterial för att motverka hot och våld inom psykiatrisk heldygnsvård. Safewards används idag i fem regioner. Ett tredje exempel är Kristina Colléns Almamodell som är ett samlat kunskapskoncept för hela skolan med fokus på flickor med autism och ADHD, där Kristina har utvecklat alltifrån barnböcker, en teaterföreställning, föreläsningar och en metod för kollegial samverkan.

Intresset och förståelsen för social innovation har ökat

Så vad har satsningen på Social Impact Lab lett till övergripande eller totalt sett? Även om man hittills inte har gjort en ordentlig effektutvärdering kan arrangörerna se flera resultat av programmet. Sammanlagt har 44 forskare deltagit i Social Impact Lab varav 66 procent är kvinnor. De forskningsområden som är starkast representerade är hälsovetenskaper och medicinska vetenskaper samt humaniora-, utbildnings- och samhällsvetenskap liksom beteende-, social- och rättsvetenskap.

Men har synen på innovation förändrats genom Social Impact Lab inom Örebro universitet? Det är svårare att mäta effekter, här behövs djupare och längre studier. Innovationskontoret uppfattar att det har skapats mer intresse och förståelse för dessa behov och typer av idéer och innovationer inom universitetet. Ett annat resultat är att det har varit en kostnadseffektiv utbildning för att lära om idéutvecklingsprocesserna. Forskare som deltagit i programmet nämner även att de använder metoder som tas upp i programmet både i undervisning och när de gör forskningsansökningar.

Text: Lotta Orban