10 maj 2023 - Mötesplats Social Innovation

I impact innovation projektet Den sociala väven samarbetar Mötesplats Social Innovation med RISE, Fastighetsägarna och A beautiful soup genom att mobilisera aktörer som vill arbeta för socialt värdeskapande i byggd miljö.

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för livsmiljöer med god social hållbarhet i våra samhällen? Hur kan vi tillsammans bygga en väv av platser där människor kan leva det liv de själva vill leva? En väv av platser som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Detta utforskar aktörerna och deltagarna i föreberedelseprojektet Den sociala väven, som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas, satsning på innovationsprogram Impact innovation.

Dagens utmaningar kräver nya sätt att väva samman individer, grupper och aktörer för att skapa bestående värden, som i sin tur kommer att kräva förändringar på systemnivå. För att bygga ett hållbart samhälle där alla kan hitta en plats och ett socialt sammanhang behövs kunskap om vilka system som behöver förändras. Här måste aktörer och organisationer från olika branscher och sektorer arbeta gränsöverskridande och dela kunskap, erfarenheter och idéer.

– Det känns fantastiskt att mobiliseringen är igång och att så många vill vara en del av vårt arbete! Det behövs verkligen ett innovationsprogram som grundar sig i social hållbarhet, vilket är unikt för vårt projekt, säger Magnus Johansson, senior forskare vid RISE Research Institutes of Sweden och medlem i projektgruppen.

Mötesplats Social Innovation bidrar med kompetens om samskapande processer och specifikt med Koalitionsmodellen, som är en mötesmodell där syftet är att skapa förståelse och dela kunskap genom att samla aktörer från samtliga sektorer. Koalitionsmodellen är uppdelad i fyra delar och går ut på att skapa förståelse om vilka systemförändringar som behövs och dela kunskap om hur detta kan ske.

– Vi vill stärka det civila samhällets förmåga att utveckla och förvalta attraktiva samhällen genom att driva processer som samlar en mångfald av medborgare och aktörer. Tillsammans kan vi utveckla nya innovativa samverkansformer med fokus på idéer som främjar social hållbarhet i byggd miljö, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation och medlem i projektgruppen.

Läs mer om Koalitionsmodellen och arbetssättet i Den sociala väven: https://socialinnovation.se/koalitionsmodellen/

Läs mer om Den sociala väven: https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/den-sociala-vaven

Läs mer om Impact innovation: https://impactinnovation.se/

Kultur på recept är ett program där primärvårdspatienter får delta i kulturaktiviteter inom ramen för vården. I Malmö testar och utvärderar Region Skåne programmet. Frågan är hur Kultur på recept kan användas av fler kommuner och på lång sikt som vård- och hälsoinsats.

Kultur på recept (KuR) är ett program där primärvårdspatienter får utföra kulturaktiviteter två gånger i veckan under tio veckor, cirka två timmar per gång. I Malmö startade det som ett pilotprojekt 2020 i primärvården och är numera ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024.

Vuxna patienter med psykisk ohälsa såsom stress, ångest och mild till måttlig depression samt personer som löper risk för social isolering eller ensamhet får delta i Kultur på recept. Kultur på recept faller inom ramen för sociala remisser vilket möjliggör för vårdgivare inom primärvården att hänvisa människor till aktiviteter utanför sjukvården. Sociala remisser strävar efter att ta hänsyn till individens behov på ett holistiskt sätt.

En rad aktiviteter erbjuds och genomförs inom programmet i Malmö. Malmö Museum och Malmö Konstmuseum arrangerar rundturer och praktiska workshops, Malmö Stadsarkiv håller i stadsvandringar, på Malmö Opera och Malmö Live får deltagarna lyssna på musik och delta i olika musikaktiviteter, Kollaborativet erbjuder scenkonstupplevelser, Malmö Stadsbibliotek håller i shared reading där deltagarna får läsa tillsammans medan Malmö Konsthall och Form/Design Center ger guidade utställningar och workshop.

Motivation och välbefinnande stärks liksom sociala relationer

Halvvägs i forskningsprojektet visar resultaten av Kultur på recept på en god effekt hos deltagarna.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

Behövs fler verktyg inom vården

Flera aktörer som deltar i Kultur på recept vittnar om behovet av fler verktyg inom vården för att möta psykisk ohälsa.

– Det finns ett stort inflöde av patienter med psykisk ohälsa till vården. En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger Sofia Carlin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket KuR gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

Deltagare ett steg vidare genom nya kontakter och intressen

Även Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator, Viktoria Vård & Hälsa, ser ett behov av ytterligare verktyg att använda i mötet med patienterna.

– Det behövdes ett verktyg som tar patienterna ett steg ut från vårdcentralen. För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att KuR-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger Yvonne Lindberg.´

Samarbeten mellan aktörer behövs

Lisa Flinth (L), ordförande Primärvårdsnämnden, Region Skåne, säger att primärvården ska bli navet i sjukvården.

– Vi måste möta den lätta och medelsvåra psykiska ohälsan. För detta behöver vi fler verktyg för att se hela människan och vi behöver samarbeta med fler aktörer, framför allt civilsamhället. Samverkan kan inte nås via en genväg utan det som krävs är att vi sätter oss ner och pratar med varandra. Då får vi kunskap om varifrån sjukvården kan få hjälp ifrån. Då kan kultur bli ett verktyg, säger hon.

Marcus Laurin är projektledare för Kultur på recept i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör.

– Något som är viktigt att tänka på när man skapar ett KuR-program, är att arbeta med låga trösklar. Det ska bygga på frivillighet, aktiviteterna ska vara i deltagarnas geografiska närhet och programmet ska ge deltagarna möjlighet att upptäcka det lokala kultur- och föreningslivet, säger han.

Fakta Kultur på recept i Malmö:

Forskningsprojektet om Kultur på recept inom Region Skåne pågår fram till sommaren 2024. 15 vårdenheter och 9 kulturaktörer medverkar för närvarande och hittills har 63 patienter genomfört programmet. Förhoppningen är att nå över 100 deltagare vid projektslut juni 2024. Medianåldern är just nu 58 år och medelåldern 57 år, den yngste som deltagit är 25 år och den äldste som deltagit är 81 år.

Den 25 april genomfördes ett halvtidsseminarium om forskningsprojektet KuR där Mötesplats Social Innovation (MSI) deltog.

Läs mer om KuR i Malmö:

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/kultur-och-halsa/#181716