Social Innovation i Politiken

SVB-formen som blev en ”flopp”

I rapporten, Den misslyckade välfärdsreformen, tar man upp orsakerna till varför SVB-formen inte fått fäste i Sverige, jämfört med till exempel CIC:s, Community Interest Companies i Storbritannien och L3C:s i USA.

Det är spännande läsning som också ger en historisk tillbakablick på relationen mellan privat och offentlighet under 80- och 90-talet i såväl Storbritannien som i Sverige.

CIC, Community Interest Companies i Storbritannien är en specifik bolagsform som är anpassad för företag som vill bedriva handel med ett socialt/samhällssyfte och som har funnits sedan 2004. CIC:s kännetecknas av att vinstutdelning i företaget begränsas och det kan inte heller omstruktureras till att bli ett vanligt AB. För att bli ett CIC måste man ha ett ”socialt syfte (social purpose) med sin verksamhet i första hand. Detta regleras genom The regulator of Community Interest Companies som i april 2011 rapporterade att det fanns 5000 registrerade CIC:s i Storbritannien och att intresset för denna särskilda bolagsform fortsätter att öka.

Syftet med att etablera CIC:s i Storbritannien var, enligt Karl Palmås, att undvika över-reglering av traditionella bolag som befann sig inom välfärdsområdet genom att hitta nya organisationsformer som var separerade från den offentliga sektorn men som ändå säkerställde allmänintresset genom en begränsning av vinstuttag.

Sedan 2008 finns det även i USA en liknande form, Low Profit Limited Liability Company (L3C).  Där har organisationsformen vuxit fram genom att den möjliggör att L3C-företag kan ta emot riskkapital som är avdragsgillt, vilket tidigare endast var möjligt för ideella organisationer.

I Sverige har vi sedan 2006 en liknande organisationsform, SVB men till dags dato finns bara ett 40-tal registrerade SVB.

Bolagsformen SVB skapades i samband med Stopplagen, vars syfte var att motverka primärvård i vinstutdelande regi men även öppna upp för privata, icke-vinstutdelande aktörer inom vård-sektorn. När denna lag drevs igenom hänvisade man till det arbete som gjorts för att driva igenom Community Interest Companies i Storbritannien.

”I januari 2007 stod det dock klart att den nya associationsformen hade floppat i Sverige: Efter ett år hade endast sex bolag startats, och inget av dessa företag var av den typ som regeringen hade hoppats främja genom den nya formen.”

Det skriver forskaren Karl Palmås i en analys av orsakerna till ”floppen”.

Några av de skäl han nämner är:

  • att man inte utvecklat en stödstruktur omkring den nya formen som på olika sätt stödjer, leder eller ger incitament för entreprenörer att välja denna form. Det blev ”blott en ”naken” assocationsform”. En sådan stödstruktur är en av nyckelfaktorerna till framgången med CIC:s i Storbritannien.

 

  • Att en icke-vinstutdelande status kan skrivas in i bolagsordningen på ett traditionellt AB- värt att notera är dock att samma status såklart kan plockas bort igen.

 

  • Den svenska regeringen har (till skillnad från Labour) inte drivit någon opinion kring bolagsformen.

 

Det finns helt enkelt för få incitament för att en samhällsentreprenör idag ska välja SVB-formen, den verkar till och med skapa mer krångel. I rapporten slår Karl Palmås fast att som SVB formen ser ut idag så är den helt enkelt inte ett bra alternativ till t ex ett vanligt AB. Därför föreslår man att vi skapar incitament för att formen ska användas mer i Sverige, t ex genom att etablera en utvecklingsfond för SVB-bolag som kan ge finansiellt stöd till samhällsentreprenörer som vill leverera offentliga tjänster. En annan åtgärd som föreslås är att underlätta etablerandet av sociala banker och nyföretagarcentrum för SVB-företagare och sist men inte minst, att det behövs en tydlig politisk markering som ger bättre förutsättningar för samhällsentreprenörer att verka.

Mötesplats Social Innovation har identifierat att det finns ett behov av kunskap och utbildning då det gäller hur samhällsentreprenörer kan driva företag framöver. Vi har nyligen lanserat en pilotsatsning tillsammans med Almi i Skåne och Ungas Innovationskraft där vi samlar affärsutvecklare och affärsrådgivare för gemensamma utbildningsinsatser inom området. Satsningen startar med ett gemensamt seminarium där vi samlar några ledande samhällsentreprenörer och investerare som delar med sig av sina kunskaper kring vad som behöver utvecklas då det gäller affärsverksamhet för samhällsentreprenörer.

1 thought on “SVB-formen som blev en ”flopp””

  1. Vi är ett av de bolag som valde SVB för att visa att vi är ett socialt företag. Men det är en ren symbolfråga – som dessvärre ger oss extra kostnader (revisionsplikt) utan några andra fördelar. Vi valde det ändå i förhoppningen att någon gång vaknar det politiska intresset för att uppmuntra samhällsentreprenörskapet på riktigt. Tack för rapporten – den bidrar till det hoppas vi.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *