Nyhet

Debatt: Samhällsentreprenörskap

Publicerad 3 maj 2012 av Redaktionen

Att samhällsentreprenörskap trendar just nu är uppenbart för de flesta. Nyligen publicerade både Sektor3 och CSR i Praktiken debattartiklar på ämnet. Mötesplats Social Innovation ger här sitt inlägg i debatten.

Nästan alla nya fenomen börjar på samma sätt; några få går i framkant och visar vägen, först släpps de inte in alls in det gemensamma rummet, sen hyllas de, ibland utan kritiskt tänkande, sen kommer kritiken. Då är risken också stor att man istället för den lite mödosamma och tidsödande fördjupningen, väljer att förkasta och bortförklara det hela som en hype eller en ihålig trend.  Bara för att vi idag ännu inte har svar på alla frågor kring samhällsentreprenörskapet kan vi omöjligen avfärda en så viktig global rörelse som en hype.

Men TACK Hannah Ohm och Per Grankvist för att ni initierar en diskussion om ett stort och svårt ämne – samhällsentreprenörskap. Visst är det så att man kan tolka det som händer och sker i Sverige idag vad gäller samhällsentreprenörskap som att allt inkluderas och därmed ingenting. Och visst finns det en massa kreativa entreprenörer som glatt kallar sitt företagande socialt företagande för att skapa goodwill. Visst behövs det en diskussion som lyfter frågan om vad förväntningarna blir när alla förväntas vara entreprenöriella (…har du bara fått kursen i entreprenörskap så förväntas du plötsligt kunna skapa din egen framtid och därmed kan det offentliga ta ett steg tillbaka). Visst måste vi vara kritiska och visst måste vi diskutera och debattera.

Men varför skriver ni inte om bakgrunden till varför samhällsentreprenörskap överhuvudtaget behövs? Vi glömmer lätt bort att samhället måste göras om och om igen. Samhället är ingen evig struktur som fungerar som den där maskinen som så lätt gör sig påmind i vår industrialiserade värld – jämför t ex hur det talas om ekonomin som ‘motor’, eller hur det blivit ”gnissel i maskineriet”. Således, samhället behöver ständigt göras, och i samhällsentreprenörskapet har vi läst ambitionen att försöka göra detta på ett nytt sätt.

I den bästa av alla världar hade vi inte behövt samhällsentreprenörer, för då hade vi inte haft ett utanförskap i vårt samhälle. Alla hade haft en given plats oberoende om de har invandrarbakgrund, arbetarklassbakgrund, är funktionshindrade, eller vad det nu må vara. Ett ökat samhällsentreprenörskap är ett tecken på att det finns hål och brister i vårt välfärdssystem och i vårt samhälle. Att det finns normer och värderingar, attityder som hindrar människor från att bli en del av vårt samhälle. Att de offentliga medlen inte räcker till, givet hur de prioriteras och används. Att Hanna Ohm i sin text inte väljer att ta utgångspunkt i VARFÖR samhällsentreprenörskap över huvudtaget behöver finnas är tråkigt och en brist. Du pekar på att vi behöver problematisera – JA vi behöver verkligen problematisera!

För att problematiserandet och debatterandet skall bli så fruktsamt som möjligt behövs det viss kunskap om vilka begrepp som används. Ja, många har nog och är nog fångade av det vinstdrivande entreprenörskapets normer och former – även när de etiketterar det samhällsentreprenörskap. Vi håller med om att få har gjort försök att framställa samhällsentreprenörskap som något annat – men för att kunna det måste man se den diskurs man är fångad av och i en tid där entreprenörskap är vår tids skapelseberättelse kan det vara svårt att se normen.

Slutligen – varför prata om samhällsentreprenörskap eller entreprenörskap överhuvudtaget? Ja, det är en berättigad fråga! Men, med tanke på de enorma skattepengar som vi tillsammans lägger på initiativ – stötta av EU och /eller svenska staten – så bör vi fundera över vad det är som vi vill stödja med dessa pengar. Poängen är således; vi sitter redan i båten. Låt oss nu hitta ett sätt att ro den mot ett håll som förefaller konstruktivt.

Såklart finns en risk att etablerade företag anser att samhällsentreprenörer ”tar” deras marknad och på så vis snedvrider konkurrensen.  Såklart finns det också en risk att etablerade ideella organisationer upplever att den samlade potten bidrag blir mindre för dem om de också ska släppa in samhällsentreprenörerna på deras bakgård. På många sätt handlar det om att samhällsentreprenörer hotar och utmanar etablerade aktörer och då kan man alltid ropa efter regler och strukturer som ska förhindra detta.

För det gäller att vara på det klara med varför vi vill ha definitioner, regler och villkor. Är det för att främja eller förhindra? KK-stiftelsens preliminära definition på samhällsentreprenörskap som ”innovativa samhällsnyttiga initiativ” var just en inledning på diskussionen om en definition med syfte att inkludera istället för att utesluta. Nu har vi tagit ytterligare ett steg på vägen genom att, inom ramen för Mötesplats Social Innovation, arbeta tillsammans med Näringsdepartementet för att vidga innovationsbegreppet och inkludera även social innovation i den nationella innovationsstrategin som ska presenteras senare i år.

Eftersom vi är övertygade om att intresset för samhällsentreprenörskap har uppstått ur ett stort behov i samhället för nya former och nya ideer att bedriva samhällsförändring så välkomnar vi en fördjupad kunskap och en större stringens framöver då det gäller att definiera vad samhällsentreprenörskap är.

Det pågår redan nu ett gediget arbete kring detta, i form av diverse forskningsprojekt och forskarnätverk på flera högskolor och universitet i Sverige och internationellt.

Så den fördjupning som både Hanna Ohm och Per Grankvist efterlyser i sina inlägg finns. Men vågar vi redan nu sätta en definition? Ska vi redan nu börja utesluta och kategorisera? Eller bara göra det enkelt för oss och avfärda det som en hype? Har NI några förslag?

För att få svar på de frågorna behöver vi forskning och åter forskning för att förstå. Det är också NU vi behöver all samlad kompetens för att fortsätta fördjupa kunskapen kring samhällsentreprenörskap. Varför inte etablera en tankesmedja som kan utföra detta tanke-arbete framöver?  Ett synnerligen viktigt arbete i en tid när entreprenörskap har blivit vår tids skapelseberättelse, och alla oavsett sektor prisar dess kraft och innebörd.

Erika Augustinsson, Mötesplats Social Innovation och författare till boken ”Tjäna pengar och rädda världen” 

Karin Berglund, lektor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. 

Eva Engquist, vice rektor Malmö högskola och ordförande i Mötesplats Social Innovation

Caroline Wigren, fil.dr. i företagsekonomi vid Malmö högskola och Circle (Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy) vid Lunds Universitet

Kommentarer

Samhällsentreprenörskap är ett nytt ord, och som de flesta management fads and fashions, så sprids dessa mycket snabbt med stora förhoppningar. Dessa modeord brukar sällan ha, särskilt mycket forskningsstöd, så också i detta fall.

Att det inte rör sig om ett nytt fenomen är ganska lätt att belägga historiskt. Många mycket viktiga sociala rörelser har startat utanför har grundats utan förankring i näringslivet. Kvinnlig rösträtt, fackföreningsrörelsen med flera är utmärkta exempel på detta. Att kalla detta för entreprenörskap, istället för social rörelse är för mig ganska främmande. Genom att kalla det entreprenörskap ger uppmärksamhet, men man förlorar också kopplingen gentemot tidigare studier kring fenomenet.

Den nya kopplingen som uppstår gentemot entreprenörskap, kan möjligen ge nya infallsvinklar, men risken är att mer går förlorat än vad som vinns. Med samhälls/invandrar/utvandrar/tillväxt/teknik/k, icke vinstgivande/corporate/intrapreneurship/International med flera prefix, håller entreprenörskap på att bli det luddigaste och mest populära begrepp som finns i samhället. Stort och innehållslöst.

/Tomas Karlsson
Nyföretagarforskare
Lunds Universitet

Kommentar till Tomas kommentar.
Begreppet entreprenör är ett kodord som öppnar dörrar. Och lättare att hantera för beslutsfattare än "initiativtagare" eller "föregångare". Dessutom helt i linje med att vi är mer konsumenter än medborgare.

Christer Owe
Göteborg

Din kommentar har mottagits och kommer hanteras inom kort av vår moderator.
Kommentera

Om du skapar ett konto eller loggar in kommer kommentaren att knytas till personliga profil, vilket gör den lättare att hitta det i framtiden.

Du kan också skriva en kommentar utan konto, men vi ber dig att lämna namn och en e-postadress tillsammans med din kommentar. E-postadressen synas bara för administratörerna på sajten.