Ekonomi

Sociala Investeringar – Varför det?

”Sociala Investeringar – Varför det?” var rubriken på en konferens arrangerad av Region Skåne den 11 november. För att sätta det hela i sitt sammanhang behöver man först förstå bakgrunden.

Många kommunpolitiker är eniga om att de gamla strukturerna inte mäktar med att ta sig an dagens och framtidens samhälls-utmaningar. Det finns därför en begynnande insikt att man måste hitta nya lösningar för att fortsatt kunna leverera på samhällskontraktet till sina medborgare.

Ett svar på utmaningen är instiftandet av så kallade sociala investeringsfonder med syfte att främja innovationskraften och hitta nya lösningar på stigande utmaningar i samhället. Det har resulterat i att sociala investeringar och sociala investerings-fonder är ett begrepp som växer sig allt starkare inom Sveriges kommuner.  Det finns ingen sammanställning över hur många sociala investeringsfonder som finns men uppskattningar uppgår till att mellan 50 och 70 kommuner i Sverige redan har startat och fonderna har ett kapital på mellan två miljoner kronor i mindre kommuner och upp till 120 miljoner i större kommuner. Utöver kommunerna har vissa regioner startat fonder varav Region Skåne är en.

På SKLs hemsida definieras vad begreppet sociala investeringar innebär enligt följande:

  • Samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost.
  • Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle.
  • En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt.
  • Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser.
  • Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning
  • Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer.

 

Det här ställer stora krav på helhetssyn och långsiktighet och en viktig framgångsfaktor är samverkan och samarbeten mellan kommuner och landsting samt mellan olika nämnder inom kommunerna.

Birgitta Södertun, Ordförande i Folkhälsoberedningen, Region Skåne öppnade konferensen och förklarade att syftet med konferensen var att sammanföra samtliga 33 kommuner i Skåne för att föra en gemensam dialog runt sociala investeringar.

– Vi behöver lyfta frågor så som vad innebär den sociala hållbarheten? Vad kan vi göra så att det verkligen gör skillnad med sociala investeringar?  Detta för att skapa insikt om att effekt endast kan uppnås när flera aktörer arbetar tillsammans för en gemensam fråga, menade Södertun. Konferensen handlade därmed om att skapa förutsättningar för samverkan, att skapa delaktighet och inflytande samt att inspireras av de goda exemplen.

Elisabeth Bengtsson, Folkhälsochef, Region Skåne var väldigt tydlig i sitt inledningsanförande med att ”Insatser finansierade med medel från sociala investeringsfonder skall vara evidens-baserade och gå att följa upp. Insatserna skall vara tydligt definierade och avgränsade och rikta sig mot en specifik målgrupp och ett specifikt problem.” 

Region Skåne har etablerat en social investeringsfond med ett kapital på 10 miljoner kronor där tanken är att investera i människor och i förebyggande åtgärder. För att maximera effekten av sina investeringar är det viktigt att alla berörda delar med sig av sina erfarenheter, därför har Region Skåne bildat ett nätverk för sociala investeringar  där ett antal skånska kommuner ingår.

Några av de kommuner som delade med sig av sina erfarenheter var Tomelilla, Eslöv samt Malmö stad.

Elisabeth Andersson, Socialchef, Tomelilla kommun, fokuserade på vikten av att börja med att identifiera problemen och behoven i kommunen.  Hon presenterade den kartläggning man genomfört av hälsotillståndet i Tomelilla kommun, där slutsatserna bland annat varit att man hade en relativt låg medellivslängd, höga sjukskrivningstal hos kvinnor och hög andel rökande blivande föräldrar. I sitt grundarbete har man också funnit bland annat att utbildningsnivån är relativt låg, att man har låga skolresultat, stor ungdomsarbetslöshet, höga kostnader för försörjningsstöd, och många omhändertagna barn. Kartläggningen har legat som grund till framtagandet av en social investeringsfond för Tomelilla kommun och varit ett verktyg för att identifiera fokusområden samt att sätta tydliga mål för vad man vill uppnå.

Tomelilla kommuns sociala investeringsfond har följande inriktning:

  • Målgrupp: barn och unga 0-18 år.
  • Att ge barn och unga en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete.
  • Ge barn och ungdom ökad möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden samt högre livskvalité.
  • Prioriterade områden: Måluppfyllelse i skolan & förebygga placeringar.

 

Inom Eslövs kommun arbetar man med att samordna arbetet med sociala investeringar berättade Sara Anderhov. Steg ett består också här av en kartläggning av folkhälsan i Eslöv kommun, för att sedan kunna koppla arbetet till mätbara mål.  Man har arbetat mycket med Ingvar Nilssons socioekonomiska kalkyler och samtliga berörda har genomgått utbildning.  Sara Anderhov är noga med att lyfta fram att ”det inte går att sätta en prislapp på lidande men att det är viktigt att räkna på vad det kostar samhället.  Genom att arbeta förebyggande kan vi ta kostnaden innan den uppstår.”

Varje projekt måste uppfylla fyra kriterier när man söker pengar från Eslövs investeringsfond:

1. Kommunövergripande: Projektet måste inkludera samverkan mellan minst två förvaltningar.

2. Prioriterade områden: Projektet ska tydligt knyta an till något av de tre prioriterade områdena i Programmet för socialt hållbar utveckling.

3. Långsiktighet: Projektet ska skapa förändring och effekt på lång sikt.

4. Nytänkande: Projektet ska innehålla någon form av metod- och/eller kunskapsutveckling.

Några av de lärdomar som Sara Anderhov delade med sig är att det krävs strama kriterier för att bli mer effektiv i urvalsprocessen, att uppföljning och utvärdering är en viktig komponent där det krävs ett tydligare ekonomiskt perspektiv utifrån socioekonomiska beräkningsmodeller. Viktigt är också att titta närmare på ansökningsprocessen och att ta fram tydligare mallar för att hjälpa till med målformulering och statusrapportering.

Erik Wesser och Susanna Jakobsson vid Malmö stad, fortsatte med att tala om ”Ett nytt sätt att styra och leda”. Stadskontoret i Malmö har tagit fram tre stycken sociala investeringsfonder med fokus på barn och unga, hemlöshet och personalhälsa.

Även här handlar det mycket om investeringar i förebyggande syfte som gagnar barn och unga och på sikt minskar sociala kostnader.

Susanna Jakobsson pratade om utmaningen att ”integrera ett socialt investeringstänk i ordinarie verksamhet och prioritera utifrån ett helhetsperspektiv. Det innebär att vi behöver väga in både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv i verksamhetsstyrningen.”

Genom att titta på olika kapitalförvaltare för att förstå vad är det som gör de framgångsrika har Susanna Jakobsson identifierat en gemensam nämnare i att de har en förståelse för hur samhället förändras och vad som är viktigt.  En annan viktig komponent är att förstå vikten av gott ledarskap.

Några råd från Susanna Jakobsson och Erik Wesser till de kommuner som arbetar med sociala investeringar:

  • Gör en analys och kartläggning av hur det ser det ut i kommunen för att identifiera behoven
  • Krångla inte till det gör det lätt
  • Gör det till ett målstyrt arbete
  • Se till att olika förvaltningar och olika intressenter är med från början
  • Komplicera inte arbetet – ”krydda inte till det” med komplicerade modeller.

 

Vid dagens slut sitter jag i bänkraden fullmatad med ny information och nyfiken på att fortsatt följa utvecklingen inom området för sociala investeringsfonder.  Som alltid så skapar kunskap nya frågor och min resa hem till Stockholm präglades av nya funderingar så som hur ser investeringsprocessen ut i kommunerna och hur fattas beslut om vilka initiativ som skall få medel? Hur utvecklar man sina innovationsprocesser? Hur integreras framgångsrika initiativ i den dagliga verksamheten?  Finns det några initiativ där externa initiativ finansieras? Vilka uppföljningsmodeller använder man sig av?

Det som intresserar mig mest är uppföljningsfrågan. Investeringarna bygger på helhet och samverkan vilket förutsätter att man har en gemensam syn på hur man mäter och följer upp sina investeringar. Utan en gemensam syn på uppföljning så vet vi inte vilken effekt initiativet hade och om det verkligen hade effekt.  Eftersom investeringarna ofta satsas på förebyggande åtgärder innebär det ofta att en helt annan förvaltning får besparingen. Hur skapar man nya gränsöverskridande arbetsprocesser både internt och externt?  Vilka verktyg och indikatorer använder man för att mäta effekten av investeringen? Hur ökar man tillgängligheten till data?

 

Läs mer här:
ABC i sociala investeringar
Checklista för politiker och beslutsfattare
Guide för investeringar tidigare insatser för barn och unga

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *