Syntolkning: Höga byggnader som är halvt täckta av gröna växter.

Varför social innovation?

En av de främsta drivkrafterna till att social innovation har fått förnyad kraft det senaste decenniet är att vi står inför stora samhällsutmaningar som kräver delaktighet av alla samhällets medborgare och samhällssektorer. En avgörande faktor för att detta ska ske är en breddning av entreprenörskaps- och innovationsbegreppen för att mobilisera fler aktörer att lösa samhällsutmaningar. Det i sin tur kräver nya driftsformer och nya former för samverkan, finansiering, styrning och kunskapsutveckling.

Allt fler är idag eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas, för att vi ska få fortsatt ekonomisk tillväxt och för att våra gemensamma funktioner ska förändas i takt med att den tid vi lever i förändras och förnyas. På samma sätt som vi systematiskt arbetar med traditionell innovation behöver vi systematisera innovation som har samhällsnytta som främsta mål och drivkraft.

EU har i sitt arbete med Horizon 2020 betonat vikten av innovationer som fokuserar på vår tids stora samhällsutmaningar. Men utvecklingen av sociala innovationer tillmäts allt större betydelse globalt och det är inom dessa områden som vi också kan hitta framtida tillväxtmöjligheter. EU lyfter fram hälsoområdet, sjukvård samt gröna produkter och tjänster som områden som redan idag skapar jobb och tillväxt i Europa och visar på nya tillväxtområden där social innovation kommer att spela en stor roll.

Vare sig näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor kan klara utmaningarna på egen hand. Det krävs därför nya former av samarbeten som i sin tur kan leda till nya lösningar, innovationer och idéer. I samband med detta uppstår också nya sorters företag, en slags hybrider som kombinerar vinstintresse med målsättningen att göra en samhällsinsats.

Sociala entreprenörer och innovatörer fokuserar på nya lösningar och deras metod bygger på att använda innovationens, företagandets och entreprenörskapets logik för att lösa samhällsutmaningar på ett mer effektivt sätt.
Dessa entreprenörer med nya samhällsnyttiga idéer möter ofta hinder i sina försök till etablering. Deras affärsmodeller passar inte in i traditionella sätt att värdera innovationer och företag. För att ta tillvara dessa initiativ krävs innovativa politiska lösningar som ger stöd och incitament för att området ska kunna utvecklas.

Syntolkning: En stor solros med ett bi påväg mot solrosens mitt.

Fördelarna med social innovation

Vad är då effekterna av att man arbetar med social innovation och vad leder det till?
Generella effekter av arbete med social innovation är att det leder till ett mer tvärsektoriellt synsätt och en ökad förmåga att kommunicera med olika grupper och sektorer i samhället.

Nya entreprenörer och innovatörer

Vi ser också framväxten av en ny grupp entreprenörer och innovatörer. Eftersom social innovation har fokus på behov i samhället innebär det att helt nya grupper, som normalt inte ses som aktörer i innovationssammanhang involveras i arbetet. Det handlar dels om att uppmuntra innovationskraft hos nya individer men också att främja inkludering av dessa grupper i det traditionella stödsystemet.

Nya former för samarbete

Samhällsutmaningar ställer i allt högre utsträckning krav på nya aktörskonstellationer och samverkansformer. I kölvattnet av dessa nya samverkansinitiativ uppstår nya former, metoder och modeller för hur vi bättre ska kunna arbeta tillsammans framöver. Exempel på detta är utvecklingen av labb, testbäddar och andra liknande arenor.

Ökad förmåga till innovation

Stora företag och organisationer söker efter nya sätt att öka sin innovationsförmåga. Man vill utveckla win-win lösningar för alla där innovationen är tydligare kopplad till kärnverksamheten. Många gånger pekar man på behovet av att finna enklare former för att organisera att samarbete med grupper som man vanligtvis inte når. Det kan t ex vara yngre entreprenöriella företag, sociala entreprenörer eller idéburen sektor.

Ökad medborgardelaktighet

Social innovation strävar många gånger efter en ökad delaktighet hos medborgarna. Dels för att stärka sammanhållningen i samhället och därmed demokratin, men också för att komma åt människors verkliga behov.

Ökad resiliens

Genom att bygga upp bättre förutsättningar att innovera och ta tillvara på den innovationsförmåga som finns i samhället skapas en bättre resiliens och förmåga att möta de snabba förändringar som sker i samhället idag. I grund och botten handlar det om att arbeta med en kulturförändring på såväl individnivå som i hela samhället för att kunna arbeta mer experimentbaserat och kontinuerligt kunna förändra och omvärdera vår verksamhet.

Syntolkning: Två händer som håller i varsin penna över ett skrivblock. Två laptops omger skrivblocket.

Vilka är utmaningarna?

Innovationshöjd

I innovationssammanhang talar man ofta om innovationshöjd, vilket ofta brukar betyda hur unikt och banbrytande en innovation är. Inom området social innovation är man främst inriktad mot att finna innovativa lösningar på samhällsproblem av relevans för många människor. Detta behöver absolut inte innebära att innovationerna saknar höjd men det är inte det primära målet. Ett mer korrekt sätt att resonera kring social innovation är vilket värde och vilken effekt de tillför samhället.

Affärsmässighet

Samhällsentreprenörens styrka är att kunna identifiera samhällets eller vissa gruppers verkliga behov på ett insiktsfullt sätt. Många gånger före andra aktörer såväl offentliga som privata. Däremot saknas ibland den affärsmässiga erfarenheten som gör att man har svårare att bedöma marknaden, dess betalningsförmåga/lust etc. En fråga som vi måste ställa är hur det nuvarande innovationsstödsystemet kan inbegripa stöd även till den här typen av innovatör och entreprenör?

Skalbarhet

En viktig utmaning är hur man kan skala upp sociala innovationer? De är många gånger tjänsteinriktade och ganska personalintensiva. På samma sätt som vi idag fokuserar på att stödja Start-ups, så måste vi hitta former för att stimulera ”Scale-ups”.

Finansieringslösningar

Samhällsentreprenörer drivs inte i första hand av vinstmaximering. Man vill kunna leva på sina företag för att minska sårbarheten i beroendet at offentligt stöd men återinvesterar många gånger överskottet i företaget/verksamheten. Detta innebär i sin tur att man har vissa svårigheter i kontakter med affärsutvecklare, banker och investorer. Vi behöver undersöka och utveckla nya finansieringsmöjligheter och öka kunskapen om sociala innovationers betydelse för arbetsskapande och samhällsutveckling.

Att mäta resultat och effekter

För att kunna bedöma resultat och effekter av social innovation och samhälls-entreprenörskap behövs nya modeller och mätmetoder. Detta arbete pågår intensivt både internationellt och i Norden. De investeringar som behövs inom miljö- och energiområdet, inom hälsa och nya arbetstillfällen är av den storleksordningen att resultat och effekter måste kunna redovisas för att kunna attrahera tillräckligt stora investeringar.