Syntolkning: En bok uppslagen med ett förstoringsglas och penna på.

Forskning om social innovation

Forskning inom social innovation behövs för att fortsätta utveckla detta relativt nya fält. Forskningen är viktig för att kunna ta fram nya metoder och modeller för att kunna mäta effekter, få ökad inverkan på globala samhällsutmaningar och nå en allt större målgrupp. Social innovation är ett nytt område under ständig utveckling, och det behövs nya definitioner och teoribildning för att skapa legitimitet till ett område som lockar allt fler.

Trots att social innovation och socialt företagande idag väcker alltmer intresse och ses som en av lösningarna på vår tids stora samhällsutmaningar, råder det fortfarande förvirring kring begreppen. Hur relaterar de olika begreppen till varandra? Hur ska man hantera de olika tolkningarna av begreppet socialt företagande? Hur får man fram data och statistik över, och därmed en mätbarhet av, området när definitioner och begrepp skiljer sig mellan länder och aktörer?

Den stora potentialen för forskning inom social innovation är att den också möjliggör nya sätt att arbeta för akademin, då social innovation i sin natur tvingar fram ett tvärsektoriellt förhållningssätt.

Den 28 november 2016 presenterades Regeringens forskningsproposition. Glädjande för området social innovation är att man stärker incitamenten för samverkan och tvärvetenskaplighet. Även om social innovation inte nämns explicit görs riktade satsningar på forskning om välfärdstjänster vilket skulle kunna inkludera sociala innovationer. Forskningsrådet Forte har också fått ökade medel för att satsa på forskning om välfärdens kvalitet, organisation och processer. Även i EU har social innovation och socialt entreprenörskap fått ett ökat fokus. Flera stora EU-finansierade forskningsprojekt med fokus på social innovation och socialt entreprenörskap är nu i sitt slutskede.

Syntolkning: en inzooming på ringen i en kedja på en sten.

Exmepel på forskningsprojekt inom social innovation

SEFORIS
 Kina, Ryssland och sju EU-länder har i det internationella forskningsprojektet SEFORIS undersökt potentialen för socialt företagande i respektive land. Sverige toppar listan över sociala entreprenörer som rapporterar en årlig intäktstillväxt på över 20 %. I projektet har även gjorts en analys av vad som kännetecknar sociala företag i Sverige.

EFESEIIS Detta projekt utforskar bland annat vad som krävs för att skapa ett ekosystem för att stötta sociala entreprenörer. Projektet har bland annat tagit fram en landrapport om Sverige, och deras slutkonferens ägde rum den 8 november 2016.

SEiSMiC har bland annat tittat på hur man kan stötta social innovation i ett antal europeiska städer. Projektet är kopplat till Joint Program Initiative (JPI) Urban Europe, där forskningsfinansiärer i ett femtontal europeiska länder genomför gemensamma utlysningar och ett strategiskt arbete med att ta fram en gemensam forsknings- och innovationsagenda som ska styra framtida forskningssatsningar. SEiSMiC:s samlade publikationer hittar du här. Presentationer från sista mötet med Sverigenätverket innehåller bland annat en jämförande studie mellan sociala innovations-inkubatorer och dessa finns här.

KAIROS I slutet av augusti 2016 släpptes slutrapporten från det transdisciplinära forskningsprojektet KAIROS som bland annat drivits av Mistra Urban Futures. KAIROS fokuserat på hållbarhetens sociala dimension och hur man skapar hållbara och rättvisa städer. Projektet presenterades genom åtta synvändor, insikter som gjorts under projektets gång.

Syntolkning: En kartong fylld med färgade kalkkritor. Två personer/barn sitter runt om. Den ena har en hand över kritorna. Man kan inte se deras ansikten.

Science shops

Science shops är en plats för akademin och övriga samhällssektorer att mötas och tillsammans lösa samhällsutmaningar. Konceptet har använts av olika universitet och forskningsinstitut sedan 1970-talet, där det ofta har byggts ett fysiskt, permanent centrum i anslutning till ett lärosäte för att främja samverkan och partnerskap mellan akademin och andra sektorer. Traditionellt har Science Shop haft civilsamhället som primära målgrupp.

Representanter från civilsamhället kommer med frågeställningar och utmaningar till Science Shopen. Första steget är att relevant befintlig forskning identifieras, och eventuellt att koppla till forskningsmiljöer för vidare utveckling. Om det inte finns forskning på området eller om det finns behov att utveckla den ytterligare, kopplar man samman aktörer med forskare som är intresserade av frågeställningen, alternativt med studenter som kan jobba med frågan i ett examensarbete eller liknande, beroende på vad som kan vara mest ändamålsenligt.

Inom ramen för Social Innovation Skåne arrangerar Mötesplats Social Innovation en Pop-up Science Shop. Läs mer om projektet här.

Syntolkning: en kedja av utklippta pappersmänniskor på rad med ett gult bakljus.

Forskarnätverket

Syftet med forskarnätverket är att utveckla en bas och mötesplats för forskare inom social innovation. Tanken är att arbetet kommer att fokusera på att utveckla samarbetet mellan olika regioner och forskningsmiljöer i landet samt att främja och uppmuntra pågående och ny forskning om social innovation. Alla forskare som är intresserade av ämnet välkomnas som medlemmar i nätverket.

Mer info inom kort.

Save