Vad är Co-Labs och testbäddar?

Syntolkning: Ett vitt bord täckt med ett vitt papper där ord som ”öka medvetenheten, spara resurser, SAMVERKAN – ARBETA” m.m. står skrivna. Blåa postit-lappar och tidningsutklipp är utspridda över pappret och två händer gestikulerar över bordet och ett en annan hand håller en penna mot pappret.

Runt om i världen finns tydliga drivkrafter som pekar på möjligheterna med designdrivna ansatser för social innovation, det kan t ex vara i form av labb eller testbäddar. Sociala innovationer innebär ofta nya former av samarbeten på tvärs mellan samhällssektorer där man utifrån gemensamma behov försöker hitta innovativa lösningar.Bakom utvecklingen av Co-Labs står Mötesplats Social Innovation. Ett Co-Lab kan startas från en eller flera verksamheter i samhällets olika sektorer. Utgångspunkten tas i en samhällsutmaning där en innovations- eller samverkansprocess är startad eller ska startas av deltagarna.

Snarare än att skapa ett avgränsat labb på en bestämd geografisk plats, bygger denna modell på att skapa kunskapscirklar som kan stödja olika pågående innovationsprocesser ute i samhället och ge dem möjlighet att stärka sin design- och innovationsförmåga.

Det bärande arbetet i ett labb är att skapa ett lärande mellan praktiker, policymakers, politiker och medborgare. Centralt är att bjuda in medborgare i processen för att på så vis samla upp röster från människor som berörs av den aktuella frågeställningen.

Bakgrund

Syntolkning: Fyra orangea ögglor med texten ”Öppna upp, utforska”, ”Smalna av, förstå”, ”Öppna upp, generera” och ”Smalna av, testa” i vadera loop.

Labb-miljöer för samhällsutveckling har lånat sitt namn från våra klassiska laboratorium – där man testar olika angrepssätt, dokumenterar och ser vad som funkar, gör om, misslyckas, testar igen, om och om igen.Detta skiljer sig många gånger från hur vi idag jobbar med problemlösning, där någon – oftast inte själva målgruppen – har mandat att definiera problemet och sätta ramarna för det. Man tänker på patienten/medborgaren/eleven, men inte från dennes synvinkel. Detta är inte ett hållbart sätt att tackla utmaningar på.

Det är en väsentlig skillnad att slänga ut en fråga till målgruppen och fråga ”vad vill ni ha?” och att tillsammans sätta igång processer för att samskapa och tänka tillsammans.

Många gånger jobbar vi idag med projekt med ett starkt lösningsfokus med ett tydligt mål, ofta en vald metod och en specifik väg dit. Men vad innebär det då om vi inser att vi tänkt helt fel från första början? Ett labbs uppgift är bland annat att formulera problemet och ställa frågor; hade vi rätt utgångspunkt eller har det dykt upp andra saker längs vägen?

Från att design tidigare främst förknippats med formgivning och produkter, ses området allt mer som en central del i olika slags innovations- och utvecklingsprocesser. Designprocessens förmåga att samla och involvera aktörer och tillsammans formulera behov och utforska möjliga lösningar samt att småskaligt testa och vidareutveckla har visat sig framgångsrika.

Linjär problemlösning fungerar bara så länge problem tydligt kan definieras, ansåg designteoretikerna Rittel och Webber, som menade att vissa problem är mycket mer komplexa i sin karaktär och därför inte kan lösas linjärt. För att ta sig an dagens samhällsutmaningar, som ofta är svårdefinierade och situationsspecifika krävs en prövande process som design. Som ett alternativ till de traditionella linjära processerna har ”design thinking” på senare år blivit uppmärksammats som ett sätt att applicera designers sätt att lösa problem i företag och organisationer för att åstadkomma innovation.

Kännetecken

Ett Co-Lab:

  • – har kompetens och mandat att bedriva gränsöverskridande arbete
  • – är förankrat horisontellt inom respektive organisationer
  • – arbetar designbaserat och har ett prövande arbetssätt
  • – involverar berörda parter/användare/brukare

En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att deltagarna har en relation i sin vardag till den utmaning som labbet fokuserar på. I övrigt kan labbets sammansättning varieras med representanter från olika sektorer och yrkesgrupper eller bestå av homogena grupper från samma verksamhet.

Oberoende sammansättning så kännetecknas Co-Labs av tvärdisciplinärt arbete, och det måste därför finnas en vilja till att öppna upp och samverka brett.

Syntolkning: Orange tecknad nedåtgående spiral med punkter längs med linjen med orden ”Utforska”, ”Förstå” och ”Generera” om och om igen i spiralen.

En fördel är om både praktiker, som arbetar operativt med att utveckla nya lösningar, och personer med möjlighet att påverka strategier och systemnivåer deltar. På så vis skapas ett lärande även mellan organisatoriska nivåer.

En nyckelaspekt av arbetet i ett labb är problemformulering. Vem är bäst lämpad att formulera vad det egentliga problemet är? Om problemformuleringen inte stämmer eller grundar sig på fel bakgrundsanalys, då är såklart möjligheten för att lösa utmaningen betydligt mindre.

En annan nyckelaspekt är att metoden är designdriven. Det innebär ett prövande arbetssätt, där man hela tiden omformulerar och analyserar utmaning och mål.

I arbetet med labb är fokus riktat mot de effekter som ska skapas. Vem eller vilka berörs? Hur ser deras sammanhang, förutsättningar, behov och upplevelser ut?