Social Innovation Skåne

Partnerskap som skapar sociala innovationer

Workshopen med temat Hur skapar vi framtidens innovationer tillsammans? diskuterade vilka förändringar som just nu sker inom forskningsvärlden. Begrepp som diskuterades i runda bords-samtal var till exempel medborgarforskning, responsible research and innovation, deltagarbaserad forskning och action research.

Workshop-deltagarna fick tillsammans kartlägga de möjligheter och hinder som finns för att utveckla samarbeten mellan forskning och andra samhällsaktörer för att lösa samhällsutmaningar.

Partnerskap för social innovation

Det efterföljande seminariet och paneldiskussionen hade även det fokus på samverkan, denna gång i form av utvecklingen av partnerskap. Offentlig, privat och idéburen sektor arbetar i olika former av partnerskap för att skapa sociala innovationer eller främja sociala innovationer, men hur ser dessa partnerskap ut? Vilka utmaningar och möjligheter finns det?

Lars Bryntesson, departementsråd på Regeringskansliet, menade att vi i Sverige främst pratar om två sektorer – offentlig och privat. Därmed glömmer vi ofta bort den ideella sektorn, där många sociala innovationer uppstår.

– Innovationer föds ur behov, inte för att någon beordrar eller beställer genom upphandling. Många sociala innovationer har startat i folkrörelserna och därefter skalats upp i den offentliga sektorn, t ex barnomsorgen och hemtjänsten. Idag uppstår innovationer ofta i mötet mellan olikheter. Därför är det viktigt med mötesplatser och samverkan över sektorsgränserna. Det heter att ”lika barn leka bäst”, men jag vill lyfta fram att ”olika barn uppfinner nya lekar”, säger Lars Bryntesson.

Från givare-tagare till jämlika partners

Maja Frankel, Scandinavienchef på Ashoka pratade om relationen mellan samhällsvinsten och den ekonomiska vinsten och hur samhällsentreprenörer ofta har svårt att etablera samarbete kring hållbar finansiering utan att den ekonomiska vinsten går före den samhälleliga vinsten. Därför betonade hon vikten och betydelsen av partnerskap som bygger på tillit, ömsesidig nytta och respekt.

– Min vision är att vi helt ändrar synen på partnerskap. Från givare-tagare till jämlika partners. Synen på sociala entreprenörer som mottagare av finansiella medel är förlegad och nya samhällsutmaningar kräver nya partnerskap, menar Maja Frankel.

IMG_0074

Stena Fastigheter och Möllans Basement – partnerskap mellan socialt företag och privat fastighetsägare

Som ett exempel på ett partnerskap berättade Cecilia Fredholm, chef för kommunikation och social hållbarhet på Stena Fastigheter Malmö AB och Balqis Khattab, grundaren av Möllans Basement om deras samarbete. Cecilia menar att Stena Fastigheter som hyresvärd inte bara vill tillhandahålla bostäder, utan också behöver se till att områden i vilka dessa bostäder ligger är attraktiva och socialt hållbara. Därför har Stena Fastigheter startat ett koncept som heter Relationsförvaltning, där Stena Fastigheter arbetar med att stötta sociala projekt och aktiviteter för att deras boendemiljöer ska förbättras. Ett av de initiativen är Balqis Khattabs Möllans Basement – en plats där ungdomar kan träffas, bygga nätverk och uppmuntras till en bra livsstil, eller ”en rolig arbetsförmedling”, som hon själv kallar det.

– Ungdomar behöver jobb, så jag tänkte: rolig arbetsförmedling. Vi har träffar konstant, vi har gjort spel som gör det kul att söka jobb. Vi jobbar även med hälsa, vi joggar till exempel två gånger i veckan i Pildammsparken i Malmö och pratar om vikten av kost.

– Detta är en verksamhet som vi utvecklar tillsammans då det finns ett gemensamt intresse och ömsesidig tillit, inte bara en tjänst Stena Fastigheter Malmö köper eller finansierar, fortsätter Cecilia Fredholm.

Matmissionen – Sveriges första social supermarket

En annan typ av partnerskap är Matmissionen, som är ett samverkansprojekt mellan Axfood och Stadsmissionen. Johanna Nordenskjöld, som är verksamhetschef för enheten för socialt entreprenörskap på Stockholms Stadsmission, berättar hur de genom att starta en matbank – eller en social supermarket som det också kallas – inte bara vill bidra till att minska matsvinnet och hjälpa människor i ekonomisk utsatthet, utan också bidra till arbetsintegration och arbetsträning för människor i utsatta situationer. Hon menar att en av de nyckelfaktorer för ett lyckat partnerskap är att låta varje part fokusera på det som de är bäst på – i detta fall Axfood på själva maten från livsmedelsbutikerna, och Stadsmissionen på själva konceptet av ”social supermarkets” och att nå ut till målgruppen.

Strunta i reglerna

Paneldiskussionen knöts ihop av Ludvig Sandberg, politiskt sakkunnig från FORUM Idéburna Organisationer med Social Inriktning. Precis som flera av de andra i panelen underströk han vikten av att klargöra vad ett partnerskap mellan sektorsgränser är, men också att utgå från att det är möjligt, det är tillåtet att arbeta i partnerskap, det finns inga regler som säger något annat. Utgångspunkten bör vara syftet med partnerskapet före formen av det, och att fokusera på det istället för att detaljstyra.

– Istället för att fråga ”får man lov?” fråga istället ”hur gör man?” avslutar Ludvig Sandberg.

IMG_0067

I en workshop-session fick seminariedeltagarna möjlighet att ställa frågor till och diskutera med paneldeltagarna. De viktiga aspekter av ett framgångsrikt partnerskap som ofta nämndes var tillit och ett ömsesidig ge-och-ta– men hur får man tillit till varandra och hur hittar man rätt partners för att dessa win-win-partnerskap över olika sektorer ska uppstå?

– Det är viktigt att vi blir av med inställningen att det som inte är uttalat tillåtet är förbjudet, och istället tänka att allt som inte är förbjudet är tillåtet, svarade Ludvig Sandberg.

– Vi måste också komma ihåg att samhällsentreprenörer organiserar sig på andra sätt än andra företag. Sociala företag är ofta en hybrid av många legala former för att kunna lösa det man vill, svarade Maja Frankel.

”Vi gick in och frågade, helt enkelt”

En av seminariedeltagarna, Filip Lundin från Sopköket, gav ett exempel på just detta. Han var stamkund på ICA Essingen och istället för att gå in på avtal och skriva papper frågade Filip helt enkelt. Idag har de partnerskap med både ICA Essingen, Paradiset och Refugees Welcome Stockholm.

– Vi har fortfarande inte skrivit under något samarbetsavtal. Vi rapporterar varje vecka till dem hur det går. Det skrivs om samarbetet i tidningar och vi delar detta i våra respektive flöden. Tänk på att respektera din partner och lyssna på dess krav och förväntningar. ICA Essingen krävde att vi skrev under ett ansvarsavtal kring matförgiftningar och gick en tvådagars hygienkurs hos Anticimex, så då gjorde vi det. Det ska finnas ett syfte med partnerskapet och ni ska båda kunna hålla era löften och gärna överträffa dessa. Ett mer heltäckande avtal kan skrivas senare, när tillräcklig tillit byggts upp.

En viktig lärdom av samtalen och diskussionerna från båda evenemangen var att det idag finns större företag som vill etablera partnerskap men det kan vara svårt för dem att hitta partners, så man måste våga synas och visa upp sig som samhällsentreprenör. Likaså att formen på ett socialt företag ofta kan se annorlunda ut, då syftet med ett socialt företag – i första hand- är positiv påverkan på samhället. Vi kanske behöver nya former och modeller för att öka och förbättra partnerskapen mellan sektorsgränserna, men vi bör också ta vara på det som redan finns och lyfta, inkludera och uppmärksammar de partnerskap som lyckats.

Save

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *