Samhällsentreprenörskap

Kunskap och nätverk viktigt för samhällsentreprenörer: Volontärbyrån

KK-stiftelsen blir med sin satsning på samhällsentreprenörskap den första plattformen och aktören i Sverige som på bred front samlar samhällsentreprenörer. Plattformen kommer att innehålla information, rådgivning, forskning, kompetensutveckling och bygga upp ett nationellt och internationellt nätverk.

Amelie Silfverstolpe är samhällsentreprenör och grundare av Volontärbyrån, en unik verksamhet i Sverige. Liksom många andra samhällsentreprenörer identifierade Amelie Silfverstolpe ett hål i marknaden, något som inte fungerade i samhällsstrukturen och bestämde sig för att ändra det.

Hon såg en möjlighet att utveckla och förnya det sociala engagemanget i Sverige genom att på ett helt nytt, gränsöverskridande sätt samla volontärer, företag och kommuner under ett paraply. Stöd, råd och kompetensutveckling är viktigt för att utveckla Volontärbyrån som sedan starten 2002 har förmedlat 13 291 volontärkontakter till sammanlagt 786 organisationer som söker volontärer över hela Sverige.

Volontären i fokus

– Min styrka är entreprenörskapet snarare än affärsmässigheten. Jag är bra på att jobba utan pengar och drivs av att lösa problem. Men jag skulle gärna vilja bli mer affärsmässig, för att lära mig hur man verkligen får in pengar och på så vis kunna utöka verksamheten, det finns så mycket mer som Volontärbyrån skulle kunna göra för frivilligvärlden, berättar Amelie Silfverstolpe.

Amelie beskriver Volontärbyrån som en ideell organisation med volontären i fokus och målet är att ändra strukturen i Sverige så att det blir enklare att engagera sig i frivilligarbete. Men den ideella formen innebär också problem. Eftersom vi inte har en utbredd filantropi eller välgörenhet i Sverige är tillgången till kapital mycket dålig.

– Det finns aldrig några pengar att investera i nya idéer. Som ideell verksamhet måste man hela tiden jaga pengar för att testa något nytt och ingen vill ge pengar till något som inte är testat. Öronmärkta bidragspengar måste redovisas och kan inte användas för nysatsningar. Det borde finnas riskpengar, socialt riskkapital i frivilligvärlden också, som är anpassade för den här typen av verksamheter. För att driva utvecklingen framåt måste man ha en idé och den måste vara nytänkande. Men för att få stöd måste man anpassa sig till strukturen så att den strukturförändrande idén försvinner. Det blir ett moment 22.

Passar inte in i bidragsstrukturen

Att Volontärbyrån var en ny idé och en ny form inom den sociala sektorn gör att man inte passar i bidragsstrukturen. Ofta hänvisas de runt till olika instanser och avdelningar. Ingen vet riktigt i vilket fack man skulle placera Volontärbyrån och vem som ska ta ansvar för finansieringen.

– Att jobba med entreprenöriella lösningar som vi gör i vårt arbete gör det problematiskt för oss att få stöd. Mycket därför att bidragssystemet är uppbyggt kring ”grupper som det är synd om”; äldre, invandrare, missbrukare, och för att få bidrag måste man hjälpa dessa grupper specifikt. I stället borde man tänka långsiktigt och se att om de stödjer Volontärbyrån så hjälper de ännu fler. Vi är mellanhanden som kan skala upp kontakterna mellan de behövande och de som kan hjälpa.

Stuprörsproblematiken är också det som drabbat Volontärbyrån i kontakter med politik och regering.

– Alla säger att Volontärbyrån är fantastisk. Men inget departement tycker att vi är deras fråga och vi hänvisas runt till olika personer hela tiden. Vi är för breda och gränsöverskridande. Allt det där pratet om vikten av att jobba tvärsektoriellt funkar inte i praktiken. Jag vill verkligen inte projektifiera Volontärbyrån, hamna i ett fack och rikta oss mot endast vissa grupper för att få bidrag, för då förlorar vi hela grundidén, att vara gränsöverskridande över sektorer. Det finns en otroligt stor kunskapsöverföring i Volontärbyråns arbete som förmedlas mellan individer, organisationer, kommuner och företag.

Söker mätbara kriterier för samhällspåverkan

Amelie berättar att Volontärbyrån drivs mycket näringslivsmässigt fast i ideell form. De arbetar med PR, säljer utbildningar och handböcker. En fråga som Amelie lyfter som en viktig framtidsfråga för den ideella världen är vikten av att hitta mätbara kriterier för hur man påverkar samhället. Parametrar för att mäta effekterna av socialt arbete, även om det är svårt att göra en framgångsrating på samma sätt som man gör i företagsvärlden.

Sedan starten 2002 har det gått väldigt bra för Amelie Silfverstolpes idé. Hon är övertygad om att människor mår bra och gör bättre ifrån sig om man får göra saker som engagerar. Hon talar om att alla vinner på engagemangets positiva kraft.

– De ökande sjukhälsotalen tror jag till viss del beror på att människor känner sig etiskt urvattnade och inte får känna att deras insatser leder till det bättre. Jag har känt på samma sätt men insåg att jag får bäst utväxling på mina starka sidor genom att använda min entreprenörskompetens, snarare än att jobba på ett härbärge. Jag vill förbättra systemet och strukturen i grunden och på det här sättet hjälper jag ju många fler, berättar Amelie.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *