Nyheter

Kartläggning av ekosystemet för social innovation: ett samtal med Andreas Netz

I slutet av januari släppte Vinnova rapporten Social Innovation i Sverige – kartläggning av ekosystemet för social innovation. Några av de utmaningarna som sammanfattades i rapporten berörde områden som behov av effektmätning, att vidareutveckla stödsystemet och ta fram kunskap, forskning och nya mötesplatser, för området social innovation.

Vi har pratat med Andreas Netz, som arbetar med social innovation på Vinnova, om kartläggningen och den fortsatta utvecklingen av arbetet med social innovation.

 – Det var för vårt egna interna lärande som gjorde att vi började prata om att göra en kartläggning av området social innovation, berättar Andreas. Vi har arbetat med området sedan 2013 och ansåg att det var viktigt att fortsätta göra det. Vi ville veta vilka aktörer som arbetar inom området och förstå deras behov och utmaningar för att kunna svara på frågan hur vi skulle vidareutveckla området och stötta systemet och aktörerna på bästa sätt, fortsätter Andreas.

Vinnova har sedan 2015 genomfört särskilda satsningar på området och fick dessutom 2017 ett regeringsuppdrag att arbeta med social innovation. Därför ville de göra en övergripande kartläggning av området i Sverige för att identifiera hur Vinnova kan främja och finansiera det sociala innovationssystemet och dess aktörer på bästa sätt, ur ett systemförändringsperspektiv.

Stort intresse för kartläggningen

Under processens gång väcktes frågor från de som deltog i kartläggningen och Vinnova insåg att resultatet kunde vara intressant för berörda aktörer att ta del av också. När rapporten var klar skickades den därför ut till nästan 10 000 intressenter. En framgångsfaktor i arbetet med kartläggningen är Vinnovas roll som relativt objektiv, vilket gjort att man kunde prata med både sociala entreprenörer, innovationsfrämjare, forskare, inkubatorer och andra aktörer som jobbar med området social innovation.

 – Vi har fått mycket bra respons, många har hört av sig och vill prata om rapporten, med önskemål om gemensamma seminarium. Det märks att det har funnits ett behov av en kartläggning inom området social innovation, berättar Andreas.

I och med att arbetet är gjort av teamet själva var den största utmaningen i rapportskrivandet att begränsa sig. Det händer oerhört mycket på området social innovation men ett nationellt fokus fick stå främst den här gången, trots att målet var att även kunna göra en internationell omvärldsbevakning.

 – Det har varit fantastiskt med alla insikter, möten och samtal och det kontaktnät vi fått under resans gång och det är jättekul att på djupet förstå och få större respekt för vårt eget uppdrag, säger Andreas.

Kunskap, forskning och mötesplatser

En av effekterna av arbetet är att Vinnova, tillsammans med andra aktörer, har lyckats påverka politiken på området. Parallellt med kartläggningen blev det klart att regeringen ska satsa mer på området och så sent som i fredags blev det klart hur regeringens strategi för området ser ut.

I strategin lyfter man fram innovationskraften som kommer från sociala företag men att denna sektor inte alltid får rätt förutsättningar och därmed blir det svårare för potentiella lösningar på samhällsutmaningar att realiseras. Något som både Vinnova och regeringen ser som viktiga satsningar framöver.

Fem utmaningar pekas ut som behöver samordnas parallellt för att uppnå målet om att stärka utvecklingen av det sociala företagandet. De utmaningar regeringen lyfter och de frågor som Vinnova lyfter i sin kartläggning går hand i hand med varandra (se tabell nedan).

 – Hela området har fått ett uppsving och det finns ett viktigt symbolvärde för områdets legitimitet i att regeringen gör den här satsningen.

Vinnovas kartläggning nämner framförallt den interna och externa kunskapsbristen, samt bristen på etablerade metoder för resultat- och effektmätning och bristen på data över pågående initiativ, som en central utmaning för att området social innovation ska fortsätta utvecklas.

Andreas förklarar det mer ingående genom att främst lyfta två av utmaningarna:

 – Forskningsfältet för social innovation i Sverige behöver ta del av redan etablerad forskning men också ta fram ny kunskap inom forskningsområdet och sprida den till de som arbetar praktiskt inom området. Det andra är inom innovationsfrämjarsystemet där de som ska stötta sociala entreprenörer behöver stärka sin kompetens inom sociala innovationer, då det handlar om lösningar på komplexa samhällsutmaningar och inte vanliga affärsidéer. Inkubatorer, coacher och kunskapsnoder med den typen av kompetens har inte funnits, eller finns i väldigt liten skala.

Kunskapsbristen kan mötas genom att skapa plattformar för erfarenhetsutbyte, kunskapsdelning och utveckling inom social innovation. Det behövs för att samarbetsstrukturen som karaktäriserar sociala entreprenörer och innovationer ska främjas. Redan nu har Vinnovas beviljat medel till MSI och ett flertal lärosäten för att tillsammans se hur detta ska kunna byggas upp.

Mäta effekter

Effektmätningen kring sociala innovationer är en återkommande utmaning då det är svårt att visa på vem som får den största ”nyttan”. Inom social innovation, mäts effekter på andra sätt och därför behöver vi fortfarande stärka innovations-främjarna på det här området. Gällande effektmodeller behövs det en verktygslåda som kan gälla för flera olika områden och där initiativen själva inte ständigt behöver uppfinna nya sätt att mäta effekter på. Därför kommer satsningar som särskilt fokuserar på att just stärka upp vad som gäller effektmätning att göras från Vinnova.

 

Hur tror du om området social innovation kommer utvecklas i framtiden?

 – Jag tror vi har en enorm potential tack vare Agenda 2030 som kan vara den självklara bryggan i det här så vi inte får separata innovationssystem. I Agenda 2030 finns alla tre hållbarhetsperspektiven med och på sikt blir det ett måste för alla aktörer och det sätt vi utvecklar lösningar på att bidra till de globala hållbarhetsmålen. Tänket kring de globala hållbarhetsmålen innebär att man blir tvungen till att stärka befintliga initiativ med det sociala perspektivet och då har vi kommit en bra bit på väg, avslutar Andreas.

 

 

Tabell

Följande utmaningar har sammanfattats i kartläggningen: Vinnova vill möta kartlagda utmaningar de närmsta åren genom att särskilt fokusera på att:   Regeringens strategi för sociala företag
Finansiering och att skapa en marknad Fortsätta stötta innovationsprojekt med finansiering för utveckling, test och uppskalning av sociala innovationer Finansiering
Mäta effekter Utveckla området effektmätning och alternativa finansieringsmodeller/ersättningsmodeller med fokus på utfall Tydliggör och mät effekterna
Kunskap, forskning och mötesplatser Utveckla förutsättningar för spridning av ny forskning och kunskap Utveckla kunskap och mötesplatser
Kapacitetsbyggande av ledarskap och affärsmässighet Etablera/stärka ett system av sociala innovationsfrämjare

Om man tittar på det vanliga innovationsområdet – det finns en massa hjälp att få på alla olika delar i en uppstartsprocess som kan påbörja den här resan. Det finns inte för det sociala innovationsområdet. Inte ha två separata system utan det befintliga systemet behöver ta höjd för det sociala perspektivet. Till en början finns det ett behov av att s

Behov och efterfrågan
Policy Genom policyarbetet bidra till att lösa policyutmaningar Stärkt företags- och rådgivningskompetens

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *