Ekonomi

Från folkrörelse till samhällsentreprenör: Myrorna

I KK-stiftelsen satsning på samhällsentreprenörskap ser vi allt fler samhällsentreprenörer växa fram inom den ideella sektorn. Nya organisationer startas, men även de gamla rörelserna inför ett alltmer entreprenöriellt tänkande.

Myrorna ägs och drivs av den svenska folkrörelsen Frälsningsarmén. I över 100 år har man arbetat med insamlingsverksamhet och med att arbetsträna människor. I dag ser vi reklam för Myrorna i tunnelbanan och trendiga magasin. De arrangerar modevisningar och är en lika naturlig shoppingpunkt som de stora modejättarna. Vad har hänt?

Myrorna har de senaste åren genomfört ett stort förändringsarbete som tagit dem från ett minusresultat 1999 på 16 miljoner kronor till ett plus 2006 på 20 miljoner kronor. En omstrukturering som har varit kontroversiell i folkrörelse-Sverige– Vi har organiserat Myrorna som ett affärsdrivande företag. 2004 förde vi in ett genomgående affärstänkande med principen vinstmaximering. Vi ställer krav på oss själva som om vi är ett aktiebolag med allt vad det innebär av redovisning och bokföring. Vi skulle kunna ombilda till AB imorgon om vi ansåg det vara nödvändigt, säger Johan Oljeqvist, vd för Myrorna.

Det var efter de stora förluståren i slutet av 90-talet som Myrorna insåg att de inte längre kunde jobba som en traditionell folkrörelse. Det krävdes förnyelse både i sättet att tänka och organisera sig. Den första åtgärden var att se över hur styrelsen tillsattes. Man började ta in icke-frälsningssoldater och personer som drivit företag i styrelsen.

Driva organisation som företag

– I de flesta medlemsbaserade organisationer hamnar de som är närmast det ideella engagemanget i styrelsen. Det är kanske inte den bästa metoden. Drivkrafterna som gör att man är duktig på att hjälpa människor behöver inte betyda att man är bra på att köpa in lastbilar. Många i de styrande organen i de ideella organisationerna är för långt från företagsbranschen och att driva en organisation i dag är ur många aspekter samma sak som att driva ett företag.

Myrorna arbetade under några år med att strategisk föra in affärsmodeller i bolagsstyrning, beslutsprocesser och strategiarbete. De började använda sig av den privata sektorns erfarenhet i det dagliga arbetet.

– Vi kommunicerar med en omvärld som lystrar till ordet pengar och då kan vi inte fortsätta prata mjuka hjärtan och värden. Den privata sektorn har bättre system än den ideella, låt oss använda dem. Vi är inte så annorlunda varandra egentligen, vi har bara olika vinstmål. Det är viktigt att skilja på syfte och metod, säger Johan Oljeqvist.

Han hävdar att affärstänkandet är bättre för den ideella sektorn än för den kommersiella just därför att den ideella sektorn har en så stark värdegrund att de utan problem kan tillämpa ett affärstänkande utan att förlora sina värderingar. Medan näringslivet ofta är tvungna att konstruera en värdegrund. Fokus för dem är alltid på affären eftersom de styrs av aktiebolagslagen vilket innebär att vinst till ägarna är första prioritet.

Vinst är största sociala nytta

– Det var en jättestor omställning i sättet att tänka men det fanns en klar fördel i det att Frälsningsarméns historia var radikal – man har stått på barrikaderna. Någonstans fanns den andan kvar, man vågade släppa taget och förändra. Vi visste att vi skulle få kritik för att vi driver kommersiell verksamhet, berättar Johan Oljeqvist.

Vinst för Myrorna är att göra största möjliga sociala nytta. Och det kan man inte göra om man inte går med ekonomisk vinst. Så länge Myrornas verksamhet inte strider mot deras uppdrag att hjälpa människor så är det inget problem – det kommersiella kommer aldrig att få övertaget.

– Många ideella organisationer vill inte ens ta ordet vinst i sin mun av rädsla för att bli stämplade som kommersiella. Men då får man också svårt att kommunicera med omvärlden. Visst kan man tycka att pengar är fult, men man kan använda terminologin. När man väljer bort att tala i ekonomiska termer väljer man tyvärr också bort alla de metoder som näringslivet har utvecklat.

För kommersiella för att vara folkrörelse

Myrornas omställning gör att de hamnar utanför den etablerade strukturen i Sverige. De anses inte längre vara en folkrörelse – de är för kommersiella, men de är heller inget företag. Enligt Johan beror det mycket på att den ideella sektorn i Sverige är så eftersatt och man har inte definierat vad ideell sektor innebär.

– Det är ett problem att den ideella sektorn i Sverige är så politiserad – man vågar inte tala om den. Sektorn är alltför bred och stor. Till exempel så ingår alla fackförbunden i den ideella sektorn, fast de i de flesta fall är motpart till organisationerna eftersom vi har kollektivavtal. Liksom att Myrorna anses syssla med ideellt arbete men vi är i dag 750 personer som jobbar här, varav 20 arbetar ideellt.

Det pågår just nu en professionalisering av den ideella sektorn över hela världen. Men i Sverige har vi alltför länge undvikit att ställa krav på den ideella sektorn. Engagemang och en vilja att göra gott har räckt.

– Det är oacceptabelt att det har varit så dålig kontroll i Sverige jämfört med andra länder. Att ingen frågar hur det går, vad gör ni för nytta och vad är ert resultat. Kanske beror det på att vi hittills varit förskonade från stora skandaler som i många andra länder där man tvingats ta fram ett kontrollsystem. Folk i allmänhet litar på sektorn och tror att det finns ett kontrollorgan.

Ett sätt att höja kontroll och styrning skulle till exempel kunna vara att titta över möjligheten att införa en speciell organisationsform för ideell sektor, menar Johan Oljeqvist.

– Ett AB för icke-vinstdrivande företag är jätteintressant. Då får man en styrning och en ram för att kunna driva ideell verksamhet på ett professionellt sätt med bra kontrollfunktioner. Sedan skulle det verkligen uppmuntra entreprenörsandan.

Text: Erika Augustinsson Foto: Anette Andersson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *