Ekonomi

Ett exempel: Peepoople

 Idén började gro när Anders Wilhelmsson hämtade sina barn på dagis. Så fort ett barn hade kissat eller bajsat på sig, la personalen de smutsiga kläderna i en påse och knöt ihop.

– Det är fascinerande. Då kan gamla nedbajsade byxor ligga precis intill de andra, rena kläderna på hyllan utan att det gör något. Men plastpåsen är ju på många sätt livsfarlig. Så jag började fundera.

Tankekedjan ledde så småningom vidare till Peepoople, en biologiskt nedbrytbar kiss- och bajspåse: en portabel engångstoalett.

Toalettbristen i världens slumområden är ett växande problem. Allt större andel av befolkningen bor mycket trångt och uträttar sina behov utomhus – utan tillgång till vatten eller tvål. Amöbor, maskar, parasiter, bakterier och virus sprider sig med avföringen. Samtidigt som världens fattiga stadsområden brer ut sig, dör 5000 barn varje dag i diarrésjukdomar som kunde ha hindrats med bättre hygien, enligt siffror från UNICEF.

peepoople-5549-200px-skarp.jpgAnders Wilhelmson ville hitta på en toalett som kan vara hygienisk helt utan vatten. Peepoople innehåller därför ett lager av det organiska ämnet urea. Avföringen reagerar med urean, bajsets farliga ämnen bryts ner genom en kemisk process och bildar slutligen ammoniak.

– Om det är 34 grader varmt tar det mindre än en vecka för innehållet att bli inte bara luktfritt utan också helt fritt från alla skadliga organismer.

Den lilla, prassliga grönvita påsen består av ett par tunna plastlager. Den kan träs över en hink eller en potta. Sedan försluts den med en knut – och är färdig att grävas ner.

– Påsen förvandlas till biomassa och slutligen koldioxid. Den kan användas som gödsel! Slutprodukten är alltså inte bara ofarlig, utan också värdefull för odlingar. 

Anders Wilhelmson ökar tempot när han pratar.

– När människor ser att de också får bättre skördar av påsen tror jag att många kommer att bli intresserade. Avföringens kväve, fosfater och kalcium kan ge upp till femton gånger bättre skördar.

Han identifierar sig utan tvekan som social entreprenör. Drivkraften är att göra något åt det stora toalettproblemet i världen – men han hoppas också att påsen ska utgöra grunden i ett lönsamt företag. Fortfarande återstår ett antal olösta frågor och Anders Wilhelmson arbetar just nu med att söka finansiering, bland annat genom världssamfundet. Förhoppningen är att påsen inte bara ska lösa sanitära problem, utan också generera nya verksamheter.

– I nästan alla kulturer är avföring ett stigmatiserat område. Men i försöksprojekt i Nairobi bildade vi lokala Peepoople-team som arbetade för att sprida påsen. Och plötsligt upptäckte vi att påsen öppnar helt nya möjligheter för att diskutera hälsofrågor. En liten plastpåse kan skapa oerhört värdefulla samtal om hygien och hälsa!

Nu skyddas påsen av världspatent – en förutsättning för att den en dag ska kunna börja generera pengar, säger Anders Wilhelsson. På hans agenda står nu kontakt med investerare och – parallellt med det – att genomföra större pilotprojekt. Under ett halvår ska ett antal områden i världen med 10 000 människor vardera få möjlighet att pröva påsen. Därefter ska den utvärderas på nytt. Han för diskussioner med WHO och FN om framtida samarbeten, inte minst inom katastrofbistånd. Påsarna förvaras vacuumförpackade på rullar, med en hållbarhet på åtminstone ett år.

– Det är en ständig ping-pong effekt av lärande mellan oss och de länder som vi arbetar med. Det känns som om hela sanitetsdiskussionen tar stora kliv framåt och det ger lika mycket energi tillbaka till oss som den vi lägger ner.

Text: Elin Ekselius

Bild: Johan Bergling

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *