Design

Designlabb och hälsa

sybmol samverkansmodellerTestbed för äldreomsorgen i Malmö är en plattform som fokuserar på att utveckla och testa nya idéer och lösningar som kan bidra till att öka kvaliteten i vård och omsorg och att stärka säkerheten och tryggheten i det egna hemmet. Plattformen drivs av Malmö stad i nära samarbete med Mötesplats Social Innovation, Malmö högskola och Medeon AB med stöd från Vinnova. Det står inte uttalat i några projektbeskrivningar att Testbädden är ett designlabb, men med stöd av MSI så har stora delar av verksamheten börjat drivas i samma anda och med en projektstruktur som liknar ett designlabb. Den fokuserar starkt på ett brukar- och medborgarperspektiv. Den stödjer ett utvecklingsarbete där personal, brukare, forskare, näringsliv och idéburen sektor kontinuerligt kan samverka för att skapa nya lösningar som möter dagens och morgondagens utmaningar inom äldreomsorgen.

Ett exempel på detta är hur en innovationskultur börjat etablera sig inom vissa delar av Malmö stads äldreomsorg. I ett stadsområde drev chefen för äldreomsorgen studiecirklar kring medborgarcentrerad vård i samband med de politiska beredningsråden. Som underlag för cirklarna användes ett lärandematerial framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting och vid varje månadsmöte så gick de deltagande politikerna och tjänstemännen igenom ett kapitel.

Tillåtande arbetskultur
Studiecirkelformatet gjorde att frågorna blev konkreta, hanterbara och begripliga. Det medgav också att alla kunde delta utifrån den nivå man själv befann sig på. Cirklarna fick ett stort genomslag inom organisationen och tillsammans med ett ledarskap som stimulerat de anställda att ta initiativ och prova nya saker så har flera utvecklingsprocesser dragit igång. Den ansvariga chefen menar att detta tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt skapar arbetsglädje, där de anställda känner sig stolta och kan se sig som pionjärer. De odlar berättelser som också gör att de enklare kan rekrytera ny personal.

För att en sådan här innovationskultur ska frodas krävs enligt chefen för äldreomsorgen:

  • Att man möts med en viss entusiasm och öppet kan prata om misstag så att man får ett lärande, också från sådant som inte fungerar.
  • Det är centralt att få in nya perspektiv utifrån som kan vitalisera verksamheten.
  • Idéer måste också få växa fram efterhand där det finns en öppenhet för möjligheten att skapa under tiden.
  • Om personal eller brukare själva ska vara med och utveckla idéer så måste de också få en bild av vad som är möjligt att göra, där de kan ta del av goda och innovativa exempel som redan gjorts på annat håll. När de har fått en förståelse för dessa möjligheter så kan de bättre ta egna initiativ.

Värdet med denna form av innovationskultur är, förutom en kontinuerlig utveckling av verksamheten där många nya idéer och processer skapas, att den också bidrar till att göra dem till en attraktiv arbetsgivare.

Meningsfulla möten
Ett exempel på ett sådant lokalt design-drivet utvecklingsarbete är hur sjuksköterskor inom hemsjukvården i Stadsområdesförvaltning Söder i Malmö i ett pilotprojekt har undersökt hur pekplattor kan förbättra och underlätta deras vardagliga arbete. Pilotprojektet har gått över förväntan och pekar på möjligheterna till stor tidseffektivisering och framförallt att bruket av pekplattor skapar meningsfulla möten med brukaren och får dem att känna sig mer trygga och delaktiga i sin vård.

Sjuksköterskorna har med projektledaren Elina Opasiak i spetsen installerat och provat mängder med olika appar i sina pekplattor som kan förbättra deras och brukarens vardag. Plattorna sparar tid genom att personalen exempelvis kan kolla mediciner i FASS redan hemma hos brukaren.

Ett annat exempel är hur en ordination kan göras direkt utan att brukaren behöver ta sig till vårdcentralen genom att de skickar bilder på sår till läkaren på vårdcentralen. Plattorna möjliggör också en bättre kommunikation med brukare, exempelvis används piktogram och översättningsappar för att kommunicera med patienter som talar andra språk. Likaså visas olika filmer för att bättre kunna förbereda brukarna på olika behandlingar. Sjuksköterskorna gavs också möjlighet att tydligt visa på brukarperspektivet och vilken kvalitet användandet av dessa appar gav för de äldre.

Många nya idéer växer fram
Under processen så har mängder med tankar och nya användningsområden växt fram bland gruppen av sjuksköterskor som deltagit. Det förefaller finnas ett stort behov av att kontinuerligt kunna utveckla nya appar som kan förbättra deras arbete och brukarnas livskvalitet och att skapa en lärprocess mellan dessa sjuksköterskor och näringslivet.

Inom ramen för Testbed för äldreomsorgen och tillsammans med Media Evolution (länk) arrangerades därför en workshop där näringslivet fick möta denna grupp sjuksköterskor för att gemensamt diskutera framtida möjligheter att digitalisera hemsjukvård och äldreomsorg.

Under workshopen, där ett tiotal konsult- och IKT-företag och lika många personer från hemsjukvården deltog, beskrev sjuksköterskorna bland annat behovet av att utveckla Triage-appar, som används för att sortera och prioritera patienter. Dessa skulle underlätta överlämningen mellan kommunens hemsjukvård och den landstingsdrivna sjukvården.

Får lov att misslyckas
Andra möjligheter som diskuterades var att stödja och motivera patienter till egenvård samt olika sätt att distribuera plattor där man paketerat olika relevanta appar. En tidsallokerings-app skulle också kunna hjälpa till att se mönster i vilken vård som utförs och hur vården potentiellt skulle kunna omorganiseras. Det blev också tydligt hur hela arbetet med att kontinuerligt fundera på hur appar kan användas hjälpte till att rikta blicken framåt där personalen såg konkreta möjligheter att kunna förändra och effektivisera sitt arbete.

Exemplet visar hur en arbetskultur präglad av ett brukarcentrerat perspektiv och tillit och där personalen uppmuntras att arbeta med en reflekterande praktik, prova nya lösningar och också får lov att misslyckas, leder till att personal på ett kvalificerat sätt kan delta i att utveckla och förbättra innovationer och bidra med central kunskap till näringslivet. IKT-företag saknar ofta den kunskap om brukare och brukssituationer som krävs för att utveckla relevanta produkter som fungerar i alla de vardagliga omständigheter som präglar äldreomsorgen.

Tanken är att Testbed för äldreomsorgen ska kunna stödja personal att själva driva utvecklingsprojekt och kontinuerligt koppla samman dessa personer och deras erfarenheter med näringsliv och forskare för att genom dessa möten kunna generera underlag för framtida innovationsupphandlingar.

I denna artikel har vi gett exempel på konkreta erfarenheter från Malmö. Samtidigt efterlyser vi hela tiden fler praktiska erfarenheter och goda exempel. Välkommen att höra av dig om du har några tips!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *